världens mest orättvisa tävling

Sitter på biblioteket och ser ut på en buss med lolipopreklam, enligt den är "life less serious".

 

Här e den föresten, jag e ju nog jeansflickan med tekniken i jackfickan.

Till intressantare saker, fick en kort introduktion till världens mest orättvisa tävling igår. Vi kanför enkelhetens skull kalla den S^3. Den går alltså ut på att jag skall vara snyggare, smalare, och smartar än du.

Tydligen en väldigt populär tävling, visst vet alla att den exicterar, det är bara det att jag alltid sett den som en lek, men leken är tydligen allvar, och då blir det ju genast orättvist och mycket labilt. Eftersom ingen har skrivit ner reglerna.

Jag tänkte mig i nåt stadium att det är den simplaste av de ekonomiska principer som styr, nämligen efterfrågan och utbud. Stor efterfrågan och litet utbud höjer priset. Men det verkar ju inte heller vara sant, iaf inte på kort basis, kanske det fungerar på längre perspektiv, men vi är ju oförmågna till sådana iaktagande eftersom vi vill ha allt med det samma, och allt ska hända nu krach, bom bang!!! 

Har jag inte blont hår, perfekt bruna, blåa ögon och smala höfter så fixar vi det. O helt plötsligt har alla det, gör det att prsiet höjs? Delar av problemet är ju att det är så lätt att massproducera i vårt land. Och då har vi inte ens kommit till hur orättvisa råvaror vi har blivit tilldelade. Det är ju ingen rim och reson i det, hur har Gud tänkt riktigt, om det här nu är en tävling borde han ju ha gett alla samma utgångsläge. Det är ju fusk!

O det mest skrämmande med gårdagen var kanske insikten om att man är med vare sig man vill eller inte. Tydligen har de flesta i min omgivning (hoppeligen bara halva min omgivning) koll på ifall jag har gått upp eller ner i vikt den senaste tiden... Det är minst sagt "bizarre". jag trodde ju att alla hade så fullt upp med sitt att de inte har tid eller ork att bry sig. Men det var tydligen ett felaktigt antagande. 

Kanske jag kan börja fråga kassatanten i Alepa hur jag har det med vikten eftersom jag inte har nån våg hemma, o den på gymmet krånglar alltid nu och då. jag menar hon ser ju mig så där lagom ofta, inte varje dag så hon blir förblindad, och inte heller för sällan så hon glömmer bort hur kurvorna brukar gå. Kanske hon kan börja ge tummen upp eller ner så där i förbifarten så jag vet...

Jag vet inte vad mer jag kan säga...ta en slickepinne o "life less serious" kanske?

Ha en bra dag!

Det här visste säkert alla utom jag

Fröken petnoga märkte idag att vi använder begreppet materialism felaktikt, Vad vi egentligen syftar på är kapitalism.. tror jag :/

Men hur som helst så är Materialism en filosofisk åskådning enligt vilken materien är det enda verkliga. Psykiska processer anses helt kunna återföras på kroppen och dess funktioner, och ett själsliv efter det kroppsliga utplånandet anses inte existera.

Det är ju inte vad vi menar då vi har tröstshoppat fyra tröjor mer än vad vi skulle behöva. För det är nog psykiska processer för själslig tröst om något det.

dagens outfit

För tillfället finns det saker som man inte ska göra.. En av dem är att utmana mig. Jag varnar er för jag märker att jag är inne i nånslags "skäms för lite" fas, o passar på att dra fördel av det.

Exempelvis kommer O. att bli en kaffe fattigare, efter att jag lyckades få med påvens snack om relativismens diktatur i min sydafrika uppsats. O det var inte ens svårt att rättfärdiga. Förresten är det bara  en vecka kvar nu innan jag drar.

och idag undrade söta M. om jag inte kunde skriva nåt intresant och vettigt (tror hon menar förståeligt) här på bloggen. "sånt som andra gör"... Vad är det då undrade jag? o efter en liten diskussion o googlande så verkar det mest överhängande vara mode.  O det här med dagens outfit är tydligen mycket populärt.  (outfit är överlag ett ord som känns främmande för mig)

Men allt för dig M. (åtminstone en gång). Här e alltså dagens outfit då Anu gick på bio med C.

Bootsen är ju höstens stora jeejee, kombinera gärna med nåt feminint för att få den rätta kontrasten.

(suck)

Egentligen går jag ju omkring o funderar på om man får missunna andra en framgång som har skett på bekostnad av ens nära o kära? Om inte, så är det den största bristen i min karaktär för tillfället... O på andra plats kommer väl nog att jag har en "dagens outfit" på min blogg.

-Vad sko B. säj?
=p

get it, keep it, fight for it.

Fick frågan om vem jag tycker är viktigare, mamman eller pappan.
Det är som att fråga vad som är viktigare, låset eller nykeln.

Jag levr i tron att båda behövs för att hålla familjen trygg och säker.

The most important thing a father can do for his children is to love their mother.
-Theodore Hesburgh


But I know so little about such things...

( Anu har för mycket dötid på jobbet. Det resulterar i för många ord på bloggen, men om en vecka är det premiär och efter det borde det lugna ner sig)

Bono: God is with us if we are with them

Jag märker att det finns en risk för att för mycket strävan efter att vara Jesukropp, och förvalta Jesukraft leder till att vi glömmer bort att vara med honom. Detta är benämmningen på hypokrit.

 “Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig. Jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig… Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.’ Matt 25

Eller från Jesus till Bono…

“Whatever thoughts you have about God, who He is or if He exists, most will agree that if there is a God, He has a special place for the poor. In fact, the poor are where God lives… the one thing we can all agree, all faiths and ideologies, is that God is with the vulnerable and poor. God is in the slums, in the cardboard boxes where the poor play house. God is in the silence of a mother who has infected her child with a virus that will end both their lives. God is in the cries heard under the rubble of war. God is in the debris of wasted opportunity and lives, and God is with us if we are with them”.

Jag uppfattar det som att det finns en fara, ett dike i att fokusera på att bota alla och ihärdigt be för allt. Det kan lätt leda till en rädsla för att man inte räcker till... och det i sin tur leder till passivitet vad gäller handling... Vilket I sin tur lätt kan tolkas som att vi är som prästen som vek av åt sidan och gick förbi när han såg den rånade och slagna mannen i liknelsen om den barmhärtige samariern.

Don’t let that happen, vi är människor och vår viktigaste uppgift är först och främst att visa medmänsklighet.

And i must say, att de som inte är kristna ofta verkar förstå detta bättre än oss...

ska vi samla på politiker på facebook?

Hbl hade en artikel om att politiker kommer att använda sig av sociala medier i sin valkampanj och att de har anlitat extern konsulthjälp som ska guida dem att få mesta möjliga fördel av sin närvaro på Fejjan.

POLITIK | Valkampanjen har flyttat till Facebook

Kände mig aningen kränkt av detta, att konsulter ska hjälpa dem att förföra oss. Vet inte riktigt varför jag reagerade så, men det intressanta är att det naturligtvis ledde till ett gensvar i mig. Mitt förslag är att vi kunde starta ett spel som går ut på att samla politiker på facebook. Vi skulle kunna se vem som lyckas bli vän med flest politiker fram till valet. Den som har flest riksdagskandidater på sin vänlista på valdagen vinner.

Det är som bilspelet som man spelade då man var liten. Men i det så fanns det också mera värdefulla bilar beroende på motorer och märke etc. Skulle det i sånafall finnas mera värdefulla politiker, som man får extra poäng för? Och hur skulle man bestämma det, beroende på hur många vänner de har, parti de tillhör, Åsikter de står för? Finns det nån musta pekka eller spader dam som man sbaolut inte vill ha på sin lista i slutändan?

Och får man ens göra så, tänka så här? Skulle detta vara etiskt korrekt, Vi lever ju nog i en demokrati men å andra sidan e dom ju faktiskt människor dom också, fast det är vi också. 

I do not know where to draw the line here... Det är kanske lite att den som ger sig in i facebook får facebook tåla.

Slumrar in i vardagens köksrealism

Taktik: Lev offensivt

Att välja att leva offensivt, Det var bra sagt av B på puls idag. Kände att det gick direkt till hjärtat. O efter att ytterligare ha hunnit begrunda det så hänger det aningen ihop med tidigare inlägg om att inte vara feg utan att leva på kanten till för stort, till en överhängande risk för misslyckande.

Men samtidigt är inte offensiv och dumdristig syonymer. Offensivitet betyder inte att man ska springa omkring som en huvudlös höna rakt in väggen. Tvärtom så är taktikeringen desto viktigare i sådan livsföring, och att man själv hinner med livet är av högsta betydelse för att inte retirera när man möter hårt motstånd.

Glöm aldrig bort dig själv

Det låter egoistiskt men så är det inte. Jag slår vad om att Moder T. o Gandhi och för att inte förglömma Jesus, var väl medvetna om sig själva. Det var aktiva val som stod bakom deras handlande och det är aktiva val som ska stå bakom vad det blir av våra liv.

Det vill säga att leva offensivt betyder i allra högsta grad att dra sig tilbaka nu och då och utvärdera läget och skadorna samt överväga riskerna... O jag inser att det låter dramatiskt det där. Men om man vill se en positiv sak i hela offensivitetsnacket så får man ju faktiskt välja vem man anfaller, istället för att vänta på att nån random anfaller en själv.

Buggen i det här resonemanget är dock att om du blir medveten om att det försegår en kamp om ditt liv. Så efter det finns det bara en att anfalla. Han som går omkring som ett rytande lejon, tjuven som kommer för att stjäla, slakta och döda.

Och om du inser det, så är det min högsta önskan att du också ska inse att på andra sidan, på din sida, så står Han som har lovat att du ska ha liv, liv i överflöd.

Men, fred och frid är inte samma sak (trots engelskans tillkortakommande i detta avseende.)

Frågan är

Om man lyckas mer än man misslyckas är det för att man är bra eller feg?
Undrar bara, för i det stora hela så lyckas jag förvånandsvärt ofta... Vad säger det egentligen om mig?

När blir man vuxen?

Jag tror att man är ganska nära när man ska ta hand om sina old folks... Med andra ord, mamma har varit och hälsat på till storstan =p

Thomas Szasz uttryckte det som att "ett barn är vuxet när det förstår att det inte bara har rätt att ha rätt, utan också att ha fel". Och vi är sannerlign många som har långt kvar till det.


hade förövrigt en fin semesterdag igår, mer eller mindre den enda. Det firades med två par skor, vilket mycket väl kan hända att är fyra skor för mycket.

höstens jobb på svenskis inleddes för 39 minuter sedan. Det är nytt hus, ny pjäs men gammalt jobb o gamla vänner. Lagom av det mesta är oftast det bästa.

Ha en bra en!