Wednesday, December 19, 2007

So long Canada

goodbye Canada... or should I say so long?

Nu är det officiellt slut, har sagt adjö till alla som fortfarande är här. Försöker att inte tänka på vad det innebär. Men vänner är för livet, så jag är inte orolig över att inte träffa dem igen.

Jag komemr hem nu. See you in a bit!

Kram/ hug: Ann

Tuesday, December 11, 2007

liten uppdatering från pudersnön

Det här börjar antagligen bli ett av de sista inläggen från Canada... Livet går vidare, försöker att hinna ta vara på alla tillfällen det bjuder på längs med vägkanten...

Styrde idag kosan mot Sunshine village, ett skidkomplexet beläget i Banffs nationalpark, och det var verkligen solsken. Har nog aldrig åkt snowboard i så bra backar och underbart väder. Och bäst av allt det var ingen trängsel denna måndag. Jag skall nog inte ens börja jämföra det med finland...


Öb foto för mamma, så att hon ser att jag lever och mår bra...Har nått det stadie då jag igen måste börja fundera på vad som ska hända näst. Det gågna året har varit ganska annorlunda, men härifrån framåt så är det nästan tomt i kalendern... Förutom skola då... Borde fokusera på att hitta en lägenhet och ta reda på vilka kurser jag ska läsa efter julen.

Jag ska ännu hinna med en utflykt innan jag kommer hem. Åker till Edmonton o "westedmall" på söndag. Det är världens största köpcentrum, och som kuriosa så kan jag meddela att de har en större undervattenssjöflotta än den Canadensiska armen... ha-ha!!! Det tyckte jag var ganska komiskt... Nåjaa skall också försöka få biljetter till Michael W Smith konsert, han spelar i Edmonton nästa måndag, och jag tycker det skulle vara en fin avslutning på det hela...

kram!

Wednesday, December 05, 2007

skolan över i Calgary... check!

Så då var skolan över. Bara så där "puff" helt plötsligt... man blir nog lite "paff" då man förstår att man nått slutet på MRC. Ännu ett äventyr att lägga i skokartongen o spara för att kikas i igen under mindre spännande dagar...

Vad kan man säga, inte så mycket. Önskar att jag inte skulle vara sjuk, kroppen går på sparlåga o all energi går åt att bekämpa bakterieinvasioner.

Och hur roligt det än är så är jag ändå glad över att inte behöva vara här efter julen. De har lovat den kallaste vintern på 15 år. Redan nu, då det inte ens är full vinter så har vi -27 grader. De lärda tvistar ännu om ifall man säger att det är maximum eller minimum temperatur... Men det är en annan diskussion.

Har alltså två veckor ledigt, vilket jag trodde skulle bli tråkigt, men du hinner bara nämna ordet tråkigt så har du 10 aktivitetsförslag serverade...Ingivelserna kan jämföras med allt från junk till 5 rätters middag. Men variation överträffar ju konstant kvalitet, så vi ska inte klaga. Den närmsta framtiden kommer att bli en kurdinarisk upplevelse i förströelsens värld, för vi pratar om proffsen här :D åtminstone om man ska tro dem själva... and it's easier to ask for forgivness than permission ;)

Ha en bra dag gott folk!

Tuesday, November 27, 2007

Varning för looosers!


Jag tycker tydligen om att jobba under stress. Åtminstone enligt mina rumskompisar som får spader på min lugna inställning till deadlines.. Ha-ha!!! Har alltså min sista stora skoluppgift att lämna in imorgon bitti. Det är 30% av mitt slutvitsord i min event management klass... och jag började just... Har ingen panik och inte lust eller ork heller för den delen, men den kommer nog ändå att vara klar på utsatt tid. Det är de alltid!

Om man är smart så borde man ha tagit tag i den för flera veckor sedan, men det har varit så mycket annat spännande att göra. Exempelvis så var vi igår till Drumheller och till världens största dinousaurmuseum. Vem kan säga nej till det bara för att man har lite läxor som borde avklaras? Vi såg också annorlunda konstig natur, och var förstummade över ödemark och absolut tomma slätter :D


Bild: En Stegosaurus, För intresseklubben så kan jag meddela att jag var alltid en Stegosaurus när jag lekte dinosaur i min barndom.
Bild: Istidens kosntverk

Thursday, November 22, 2007

Another clue to life...


Diskuterade en liten parentes med en vän här… Han hade som utgångsläge att Gud kan älska oss för att han ser oss genom ett “Jesus rosa skimmer” som tar bort all synd.

Det lät bakvänt i mina öron,… Så jag vill bara delge min syn på det hela till övriga församlingen ifall det finns någon mer som funderar på samma sak.

Om Gud skulle älska oss genom Jesus… Varför skulle han då ha skickat Jesus att dö? Gud bevisade sin kärlek till oss genom att han skickade Jesus medan vi ännu var syndare. Sanningen är den att det är precis tvärtemot min väns argument.

Ändå behöver vi ju Jesu blod för att tvättas rena. Men det betyder inte att Gud inte älskar sina skitiga ungar. Problemet e bara att vi kan inte komma in o leka i hans nya vita skinnsoffa om vi inte är avskrubbade…

O skrubbning e aldrig skönt förrän det är över. Det vet alla som har tvingats bada gammaldags julbastu med min pappa i terjärv… Men om du inte råkar höra till de utvalda i denna förmån, då kan du alltid substituera denna upplevelse med att stöpsla i sandpappermaskinen. Resultate blir det samma… julgrisrosa hy.

Och på tal om skinnceller så är det bara 32 dagar kvar till jul…

Så God Jul bara, dags att skicka julkorten!

Sunday, November 18, 2007

"The heart of the matter is the matter of the heart"




Det är kopojkar för hela slanten nu i vår lägenhet. Efter att vi i Fredags var och såg på PBR (professional Bull Riders) Canadian National Finals så har flickorna sucktat och killarna suckat :D

Diskussioner om vad som gör en man till en cowboy och varför alla tjejer är så knäsvaga inför dessa bootsbärande kobenta män verkar aldrig ta slut.

Kanske det bara är spännande för att det är en annorlunda nostalgisk kultur. Men vi är iaf överens om att det här är countrymelodin som vi förväntade oss i och med att komma till Calgary...

Monday, November 12, 2007

Uppdaterat världsperspektiv


Har haft möjlighet att tillbringa 5 dagar i Grand Rapids, Michigan. Det har varit livat värre med mina två kusiner. Vi har lekt och lekat och lekt lite till... Lekar som grilla marschmallows, låtsas sova i tält och vänta på bussen är kanske inte det man själv skulle föreslå men en 3 årings fantasi är helt klart mera öppnesinnad än vad min är *e nog lite avis på det* :D

USA e väl ok. Grand Rapids är hemtrevligare än Calgary som stad. Allt har sina för- och nackdelar. Man borde sträva till att se det goda i allt. Den låga Dollarkursen är helt klart en fördel för shoppingen :D

Åker tillbaka imorgon till Calgary. Har bara 5 veckor kvar. Hoppas det blir 5 långa veckor :D

Grattis på Farsdagen pappa!
// din favorit dotter :)

Thursday, November 01, 2007

Halloween



Det har varit maskerad hela veckan, men inte förrän igår kom jag o Mar på att det kanske skulle vara skoj att låta sig influeras av traditionen. Vilket innebär att klä ut sig och gå runt och knacka dörr i hopp om godis. Ni har kanske hört talas om Trick or Treat :D

Precis som med allt annat sä är det andra proportioner här än vad vi är vana med så också vad gäller mängden godis. Helt sjukt. Det tog oss 45 minuter att samla den här högen...

Ha en bra dag!

Tuesday, October 30, 2007

Life is... but don't make yourselves cozy in it!

Har just kommit hem efter att ha spenderat alldeles för många timmar med ett grupprojekt. Jag är layout-, o dataansvarig för jag e tydligen värsta geniet.... LOL!

Har någon Quantum theory for dummies? Kom på att jag inte har en aning om vad den teorin går ut på, men känner nu inte heller något behov av att göra det till min livsuppgift, vill bara ha en grundläggande kunskap i ämnet... Någon som kan "briefa" mig? Jag vet att den som säger att han/hon förstår quantum fysik.. han förstår inte quantum fysik... Det är ungefär det jag vet :D

Annat spännande... Vi hade en gästföreläsare från CAPI (Calgary Association of Paranormal Investigation) Han hade en del att berätta om. Saker som han samlat i sin egen lilla x-file under de senaste åren... Skoj... Vad tror vi om sånt riktigt? Jag vet vad jag tror...

Annars så går det riktigt bra, snön har smält och idag var det +15 grader... Det är antagligen snöstorm imorgon då, that's life here, upp och ner hela tiden...

Finns så mycket man kunde berätta, men det får vara, ska gå o sova istället.

Ha d bra// Ann

Tuesday, October 23, 2007

synergetisk kapacitet

"The greatest compliment that was ever paid me was when one asked me what i thought, and attended to my answer." Henry David Thoreau

På tapeten: synergetiska relationer. Det är målet/grunden och orsken till allt besvär och alla komplikationer som vi utsätter oss för i hopp om att skapa en relation/hitta en partner, där summan av funderingar är större än antalet medlemmar. det vill säga 1+1<2.
Vi leder till en högre medvetandenivå än vad jag som enskild individ skulle nå själv?

Tror att det krävs ett equilibrium i gruppen för att uppnå detta stadie och det är ofta här som det skär sig... Eftersom kvinnor oftast tenderar att ha ett mera utvecklat EQ medan männen däremot är mera begåvade på IQ delen. Om man slår ihop dem så uppnår man ju en balans, visst?

Man skulle tro det. Synd bara att någon har ställt om vågen :/ Balansen mellan IQ och EQ är inte längre +-0. Inte undra på att allt vacklar och inte undra på att likasinnade dras till varandra eftersom balansen inte understöds i samhället. Man kan dra en parallell till musik där stämmor tillsammans bildar en större enhet/rytm/upplevelse än vad de skulle göra om man hör dem var och en för sig.

Så vad vart vill jag komma? Jo, vi måste tro att en grupp är mera intelligent än den smartaste medlemmen. Men detta kräver en empatisk kommunikation där man fokuserar på att verkligen förstå och utveckla gruppen eller förhållandet.

Artificiella system som datorer kan vi lätt koppla ihop till komplexa enheter med hjälp av en sladd. Men vi människor har en trådlös kommunikation som lätt utsätts för störningar från omvärlden och därför krävs det att vi verkligen lyssnar...

Nu kan ni ju komma och säga; -men vi kan koppla ihop datorer trådlöst också.
Visst, men det är som ni då säger, vi som kopplar ihop dem. Vi vet hur datorer fungerar eftersom vi har skapat dem. Vad vi inte vet är hur vi fungerar. Vi vet inte hur vi ska koppla ihop varandra för att uppnå en synergetisk lösning. Därför kräver det mera ansträngning för att hitta rätt frekvens för oss. Vi kan göra detta genom trial and error metoden, söka mellan brusande frekvenser tills vi hittar en som inte sprakar, men som ni vet så tenderar frekvensen att ändra vartefter vi rör oss vilket leder till trubbel på tråden :/

Mitt råd: gör det enkelt för dig och fråga honom som har skapat vår intelligens efter rätt frekevns.

Over and out// Ann (the asthmatic fish)

Friday, October 12, 2007

musik

Relaterar helt plötsligt till mängder av tongångar... Allt verkar passa in på mig. Det är en tröst att kunna identifiera sig och uttrycka i någon annans lyrik och melodi. Men får en samtidigt att känna sig banal och ooriginell i sina tankegångar. Man vill ju så gärna "stå över" de vanliga mänskliga funderingarna och reaktionerna. Vara eccentrisk och kanske till och med lite särpräglad...

"Save horse, ride a cowboy" hmm... nåjaa kanske inte all lyrik då, men nästan :D

Thursday, October 11, 2007

Mentalt bad, försöker skrubba mig ren från gamla förutsättningar

  • Har klätterkurs idag,
  • Golfrunda imorgon
  • Terrängridning på fredag.
  • Däremellan vill de att jag ska hinna med ett och annat i skolan. Men det går bra, blir mera upplyst för varje dag och behöver inte mera sätta en massa energi på att fundera på vad och hur de vill att jag ska göra saker.
  • Den officiella "övertala Ann att stanna hela året kampanjen" har också dragit igång ordentligt. Synd att varken jag eller de kan påverka mera. Flygbiljetten går inte att returnera...
  • Thanksgiving var över förväntan. Blev hembjuden till en familj inom den kristna kretsen. Maten var jättegod, kalkon och pumpapaj fanns naturligtvis på menyn. Sällskapet var avslappnat och trevligt. Känns som att jag fick uppleva kärnorsaken till varför man firar Thanksgiving nämligen att uppskatta dina medmänniskor. Föreslår att vi inför det i Finland också...
Bild: Lyckades knåda ihop och baka karelska piroger till en internationelll middag. Det var en omtyckt variation till den dominerande mexikanska maten.
Bild: Mirjam och Caren stod för det mesta av maten under thanksg. middagen.



Ha en bra dag!

Sunday, October 07, 2007

Thanksgiving

Har långhelg på gång. Måndag ledig eftersom det är thanksgiving. En högtid som ingen verkar veta ursprunget till. Men på wikipedia finner man svaret:

Thanksgiving, tacksägelsedagen, är en högtid med religiösa förtecken. I många kulturer har sådant firande blivit utlyst vid olika tillfällen, men den mest kända idag är det nordamerikanska firandet. Traditionen säger att en grupp puritanska pilgrimer utvandrade till Nederländerna efter förföljelser i England. Inte heller i Nederländerna fann sig pilgrimerna tillrätta, utan man lyckades chartra ett skepp att åka med från Plymouth i England. Skeppet, som hette Mayflower anlände i december 1620 till det som sedan 1776 är USA. Efter svårigheter med skördarna hjälptes man den första tiden av indianer, och när en god skörd äntligen kom, ordnade man en tacksägelsefest till Guds ära, innehållande bland annat vilda ankor och gäss.

Så nu vet ni det...

Turistade i centrum av Calgary idag eftersom vädret sken så fint.

Bild: Calgary från utsiktstorn

Wednesday, October 03, 2007

Försöker ta saker och ting som en man :D

Uppdatering från den Canadensiska fronten... Turbulent är ordet, på alla plan. Det är framtida projekt som har börjat snurra, det största av dem är väl livet... Mitt liv är ett enda projekt, och ibland så önskar jag att jag växt upp här i Nordamerika, för då skulle jag vara mera insatt i det här med att värdera riskerna, och ha en "naturlig" uppfattning om att man absolut ska stämma folk om det bara finns en möjlighet... Men det är väl bara att inse att man inte kan ha en emotionell skadefösäkring och samtidigt leva.

Det viktigaste är väl att man överlever, och eftersom jag är säker på att jag kommer att överleva det här livet så finns det väl inget mera att bekymra sig för :D

Lite om vad som hänt. Var på Tysk oktoberfest förra helgen. Förväntningarna var att träffa fulla medelåldersgubbar med ölmage och toffsiga knästrumpor. Upplevelsen däremot var en familjefest som slutade med ansiktsmålning gjort av 5 åringar samt ballongkrig med alla de små liven... det hela sumerades upp med midnattspannkakor och lönnsirap hemma i vår lägenhet. Det var tjusigt!

Bild: Min rumskompis Mar och jag. Mar impulsbytte sin cowboyhatt mot en filthatt, o nej det är inte haloween ännu!Bild: Livat var det och fint dekorerat också i blått och vitt vilket fick mig att känna mig som hemma.

Håller på och gör en långtidsplanering för min tid här i Canada. Hittils har jag bara "hängt med" men nu börjar det bli lite väl mycket uppsatser och uppgifter att tänka på så det är bara att ta tjuren i hornen och planera skolarbetet. Det kommer ju naturligtvis att leda till att man planera in alldeles för mycket roliga saker... just av orsaken att det är roligt *daaa*... men om sanningen ska fram så är man ju inte här för att studera :D

Tack och förlåt!

Friday, September 28, 2007

upp som en sol o ner med en planet runt vristen

Fortfarande torsdag i 32 minuter. Borde gå och sova. Hoppas att jag inte blir väckt igen utav frågvisa försäkringsundersökare. De har ringt och väckt mig två dar i sträck nu... Rispan på hyrbilen kommer att kosta mig många pengar. Men det är inte så mycket jag kan göra åt saken... annat än betala.

Bokade mitt flyg hem idag. Anländer till hfors den 19 December... d e länge dit, men har å andra sidan varit här redan i nästan en månad och det är också en lång tid... (hmm... ambivalent)

Hi, How are you? vad svarar man på det? Man får frågan minst 50 gånger per dag, och naiv finländare som man är så går man på det de första 49 gångerna. Man tror att man verkligen ska svara ärligt och ge en utförlig analys men innan man hunnit till mera än good så är de redan borta. Lösningen på problemet är väl: mår man bra så säger man good mår man inte så bra så säger man I've been better... Då ljuger man ju inte iaf...

Annat uttryck som jag stör mig på är: good for you... Hur dubbelplus ytligt är inte det. Som att säga "hej, vi spöade er just i volleyboll... good for you"

Sista saken som jag måste få ur mig är tanken: Vi ska äta hälsosamt så istället för att köpa 400 gram vanligt chips så köper vi 1 kg fatfree chips... för det är ju mycket mera hälsosamt... Säger bara en sak åt det resonemanget... good for you!

Annars mår jag bra!

Har oorganiserade gruppmöten mest hela tiden. Det ger mig huvudvärk för alla pratar i mun på varandra... Men det är väl för att det är kvinnodominerande. Om man ska se något positivt i det så är det väl att huvudvärken ger mig en orsak att äta glass :D Jepp! jag är släkt med min far.

Ha en bra dag!

Monday, September 24, 2007

Banff & Jasper

Har återvänt till storstadsbullret. Här är lite bilder från det natursköna Canda. Njöt verkligen av att få komma ut o bort från stan.
Allt gott!

Friday, September 21, 2007

Gå över bergen!

Köpte ny kamera igår, en Canon powershot 900 *so pretty*. Har sprungit omkring o sökt efter den i 2 veckor, och tvekade nu inte att inhandla det sista exemplaret som jag nu hittade. Nedan lite testbilder .
Bild 1: En liten del av skolanBild 2. Residencet till vänster. Jag bor i huset som är i mitten. Den gråa byggnaden till höger är det omtalade och fantastiska recreationscentret.

Ha en bra helg, jag hämtade just vår hyrbil så om några timmar åker vi till Banff mm. De har lovat lite dåligt väder, men vi hoppas på det bästa.

Krims krams o trams// A-L

Thursday, September 20, 2007

Första snön idag!

Livet knallar och går. Har fullt upp. Visade sig att alla kurser jag valt i stort sett är uppbyggda kring grupparbeten. Det har väl sina för och nackdelar. Fördelen är väl att man lär känna sina klasskamrater bättre. Det negativa är väl att i två av mina grupper finns det överdominanta individer som kör över alla andra. Kan vara riktigt underhållande att beskåda på avstånd. Men har en känsla av att jag kommer att få äta upp den underhållningen ännu eftersom jag är mitt i smeten.

Den här helgen kommer gruppen utav internationella studeranden att hyra bilar och åka till Banff och Jaspen. För er som inte vet det så är det naturreservat med glaciärer, berg och underbar natur... Åtminstone om man ska tro bilderna. Ser framemot att få komma ut på landsbygden och bort från stan och allt buller.

Vi fick lite snö idag också, och alla mexikaner var lyriska... Jag frös, var tydligen den enda och fick pikar om att jag borde vara van med kyla eftersom jag har isbjörnar till husdjur (?) Varifrån de nu fick det...

Annat som hänt: var och såg på en fotbollsmatch (american football) förra lördagen. De var kanske inte sååå spännadne... och någon hade glömt bort att meddela mig om att vårt lag har röda spelskjortor medan motståndarna är gröna. Gissa vem som var den enda som hade grön tröja i bussen. Jepp, att jag lyckas :/

Söndagen bestod utav amatör-rodeo. Det var skoj att se ungdomar i min ålder flyga av tjurar... en efter en... Pappa, pappa, kan jag få pröva det?!? På tal om föräldrar så har jag inte hört från dem alls överhuvudtaget, om någon ser eller hör från dem så kan ni ju hälsa. Det här med internet och blogg är inte så lätt för alla...

Tack och adjö!

Monday, September 17, 2007

underkläder upp över öronen !

Alla som bor på campuset måste ha möte med sin RA (residenceövervakaren) denna vecka. Rum A104, det vill säga vi tyckte att det kunde vara på sin plats att klä upp oss inför inspektionen.
Vecka två over and out!

Tuesday, September 11, 2007

Canada, första helgen är över

Överlevde den första kritiska veckan. Tycker att jag börjar vänja mig ganska bra vid min omgivning och även helgen gick över förväntan.

Den började med att alla internationella studerande (finns det något smidigt ord för det... tror inte d :/ ) fick ta sig en titt i förrådet där man förvarar alla saker som tidigare studeranden inte har kunnat ta med sig hem. Det var rena julafton och alla var jätte glada över att få kuddar, lakan, täcken, kokkärl, klädhängare mm gratis. Sedan gick vi ut på en bar där skolan bjöd oss på mat. Det är en bra sammanhållning i gruppen så det kommer nog att bli ett stöd då man inte orkar med den här kulturen mera. De vet hur man känner sig och är i samma situation.

Tre andra studeranden från Finland har uppdagats. En tjej från Åbo och sedan två killar, en från Tammerfors o sen minns jag inte varifrån den tredje var, men man kunde se att de var från Finland, fråga mig inte varför... Hur som helst fredagen kom o gick med många nya bekantsakper i bagaget. Alla kanske inte minns allting, men det är väl sånt man får räkna med och så kan man alltid påminna dem...

På lördagen så hade recidencet ordnat en mini olympiad där man tävlade i grenar som: kräftfotboll på en våt och såpad presenning, Sumobrottning med uppblåsta tracktorinnerdäck runt sig mm. Det var verkligen roligt. Sumobrottningen är nog något som vi ska införa i Finland som aktivitet på läger, det e lagom tönttig, men ingen som skämmer ut sig mer än någon annan :D Lördagen avslutades med lite shopping o lite fest.

Söndagen började med en lugn o skön länk, jag har hittat ett jätte fint bostadsområde att springa i med stora hus, snygga trädgårdar och välskött omgivning. Garison Woods heter det... Men det är ganska farlig att springa där om man heter Ann-Louise. Gångerna som jag snubblat är nog oräkneliga. Det är nämligen lite svårt att koncentrera sig på var man springer om man har fullt upp med att titta på husen. Men det är trevlig, alla man möter hälsar på en och så vidare... Något som man till en början inte vet hur man ska hantera :D Vi gör ju inte sånt i Finland. Nåjaa... På vägen hem så råkade jag passera en parkeringplats där de spelade landhockey. Och hur det nu kom sig så fick morgonmålet vänta och jag fick vara med o spela 4 matcher. Det var bara för skojs skull, och vårt lag blev fjärde. MEn vi var i underläge vad gäller kön kvalitet på klubbor. Vi fick nämligen låna nå gummiliknande stickor vilka böjde sig direkt man hamnade i närkamp mot en "trämailo"... Sedan var det mat och så for jag o spela tennis med min rumskompis. Vädret var ju så fint. Hur kan man då låta bli? hmm... Fast på kvällen syntes det nog att man varit ute för någon var röd som en tomat. Trodde inte det var möjligt att bränna sig i solen i mitten av September. *suck* nåjoo, men det är inte så illa mera...

Det var i stort sett vad jag sysslat med i helgen. Nu ska vi iväg till centrum o försöka hitta en kamera. Det tar ca. 20 minuter med buss. Men överlag så behöver man inte lämna campus om man inte vill för här finns i princip allt: bokhandel, pub(bar), matställen, post, träningsmöjligheter mm.

Hoppas ni har det bra gott folk!
Hej hej!

Thursday, September 06, 2007

Canada, intryck #2: kommer nog att gilla det här







Så här är då lite bilder tagna med min fin fina telefonkamera. Ni får vrida på huvudet för fast jag vred bilderna o sparade dem så bestämde de sig för att tvära iaf. De två första bilderna är från köket, bild tre är recidenset från utsidan, vi bor tyvärr på första våningen så det är allmän insyn ifall man inte har för gardinerna. Bild fyra är från mitt rum.

Jag var igår och kikade på skolans rekreationscenter. Det är på andra sidan gatan av min bostad, och det fattades nog ingenting där. Stora gym, träningssalar för alla sorters bollsporter allt från korgboll, squasch och volleyboll. Det fanns klättervägg, simhall, innomhusspringbana mm... o allt är gratis. Hon har träningsvärk, men d e skönt...

Har bara en kurs kvar som inte har börjat ännu, och intrycket är väl att de verkar ta det mera seriöst än i Finlnad, men kanske det är för att de måste betala för sin utbildning. Av någon anledning såhar jag lyckats komma försent till nästan alla lektioner eller så har jag missat dem helt. Det beror inte på mig, utan skolan är faktiskt en enda stor labyrint och när de också ändrar klassrum så tar det dubbeltid att hitta. Men jag får väl vara glad att jag iaf. har kurser. Min spanska rumskompis hade tydigen inte blivit registrerad så hon får inte börja gå i skolan före nästa vecka. Vilket kommer att bli tuft för om man missar introduktionen så kan man nog ha problem med att hänga med sedan också. Man kan ha problem med att hänga med sedan också fast man var med på introduktionen, men det får framtiden utvisa, försöker att inte ta någon stress.

Annat nytt då? De goda nyheterna är väl att Gud finns här också. Fast man inte skulle tro det :D nånej nånej!!! men jag har ju gått i två dagar och lusläst alla anslagstavlor på jakt efter en skylt eller något om nån cellgrupp eller kristna möten eller nåt, men icke! Så när jag hade missat halva min första klass idag och var på väg att bli sen till den andra så slängde jag iväg en bön i ren desperation, för jag vet av erfarenhet att det blir tufft utan en kristen gemenskap.
O tadaa! På nästa lektion så kommer det fram att en av mina klasskamrater där är kristen. Tydligen finns det nog ett litet rum där kristna och muslimer samlas, dock inte på samma gång (tror jag iaf.) Bön o Bibel möte varje onsdag, så det tar en vecka tills jag får se vad de har för uppfattning. Men ändå skönt att veta att det finns nånsorts kristen aktivitet. För den har nog lyst med sin frånvaro under de första dagarna...

Klart slut...

Tuesday, September 04, 2007

Canada, Intryck #1: Helt ok!

Alla kan sluta orora sig, jag kom fram med hela min packning, som skulle ha fått vara nästan dubbelt tyngre än den var :/ Men int tror jag att jag behöver så mycket mera och jag får ju nog fyllt på under tiden som jag är här.

Det kommer att bli jobbit att skriva ifall jag måste hålla mig till att berätta om konkreta uppleveleser. Jag brukar inte syssla med sånt då jag bloggar, men ska försöka göra mitt bästa.

kl. är nu halv 8 här. Har sovit 11 timmar. Inte i sträck dock men jag är ändå vad man kalla utvilad. Hann inte göra så mycket mera igår än checka in och träffa dem jag delar köket med. Det är nog en brokig skara precis som det skall vara... En träningsnarkoman, en mammas flicka som var noga med att påpeka tystnad är kl 11. och en annan utbytesstudent från Spanien. Ingen av dem verkade vara omöjliga så det ska nog gå bra att komma överens.

Lokaliteterna är jättesnygga. Hade tänkt infoga lite bilder, men det trådlösa nätverk som jag "parasiterar" på är så avlägset. Det skulle ta evigheter innan jag får upp dem. Så bilderna får vänta tills jag köpt en kabel så jag kan plugga i istället.

Någon sa något om gratis morgonmål så jag ska nog ta en titt på det.

Hälsningar från Canada. Det är varmare här än i Finland!

Sunday, September 02, 2007

Kvällen före

Har nu tagit adjö av mina hästar, mina föräldrar, min pojkvän, mina övriga vänner och familj samt endel övrigt folk... Känns väl..ja egentligen känns det inte så mycket. Sinnet är väl bedövat och int förstår man egentligen något om vad som är på gång... Man bara åker och tur är väl det för om man skulle förstå, så skulle man väl inte åka. Så när folk funderar hur man tänker då man väljer att åka så är svaret enkelt. Man tänker inte eller så tänker man... men på fel saker.

Jag har alltså Tänkt använda bloggen för allmän insyn över hur min resa fortlöper... Det är lättast så... eller så får ni prata med mamma o pappa, för jag skulle skicka pappersbrev åt dem eftersom blogg är överkurs, men jag är väl hemma igen innan de har kommit fram...

Hej så läng... försover mig antagligen imorgon... Sånt händer om Gud så vill!

Go natt!

Thursday, August 30, 2007

pre-Canada



Så man har nästan redan åkt nu, eller inte riktigt men det börjar närma sig, Känner hur allt bara flyter iväg och jag blir mer och mer frustrerad över att jag inte får något verkligt grepp om hela resandet. Visst allt är så gott som klart, jag blir hämtad från flygplasen, jag har läseordning, hyran är betald och försäkring är fixad etc, etc. Ändå känns det som att jag inte vet riktigt hur det hela kommer att gå till. Inte för att jag egentligen tar någon stress över det heller, kör väl med "go with the flow" o "blend in" metoden. Vilket inte borde vara så svårt med dryga 12700 andra studernanden. Men ändå så brukar jag ha någonsorts ordning på det ostrukturerade som nu inte har infunnit sig.

Egentligen så saknar jag väl bara en ordentlig karta, de på nätet var inget att hänga i julgranen eller sätta i strumpan...


Nåjaa, det blir nog bra...
Kram på er!

Thursday, August 23, 2007

världen är konkret!



Märker till min fasande förtjusning att sommaren snart är slut. Skolorna har börjat och skolbussarna åker fram och tillbaka... äter upp och spyr ut ungar så som det behagar dem. Till och med de stora eleverna har tagit sitt pick och pack och flytt hemmet för en nyare tillvaro i studiestäderna.

Så gjorde också en del av min värld. Åbo är destinationen och man kan ju bara önska att det blir lyckat (Krims krams!)

Äntligen kan man tycka! Men det är också en viss bedrövelse över att säga adjö till ännu en sommar och ännu en fas i sitt liv. Fast så finns ju också en förväntan inför framtiden som får en att morska upp sig. (Golf hjälper en också att se saker och ting från den ljusa sidan.)

Känslor som man har försökt undvika att känna dyker upp och det är bara att ta itu med dem, alla försök att fly var olönsamma. Men det man har valt så får man också leva och jag vet att det är en fas som går över. Ungefär som då tandläkaren borrar. Man står ut med det utan bedövning just för att man vet att snart är det över och då kommer hålet inte att besvära en mer.

Annat då?

Paniken infinner sig då man inser att man inte har hunnit träffa alla de vänner vars bekantskap man brukar uppdatera åtminstone en gång per år. Skönt med såna vänner som man kan skippa ytsnacket med, och bara kan fortsätta därifrån man slutade sist... Kram på er!


Har bara en vecka kvar nu innan jag åker till Canada. Som tur är så har jag ledigt. Borde hinner ägna mig åt allt pappersarbete från olika projket som jag inte orkat ta itu med ännu. Om man skulle ta sig i kragen och effektivt sopa undan så skulle jag vara klar på en dag, men nu befarar jag att det tar en hel vecka eftersom andra viktigare saker upptar min tid. Att uppdatera min blogg är bara ett exempel på sådana göromål. Om du vill stöda min karriär så uppmanar jag dig att sluta läsa nu. för om du och alla andra slutar läsa så kommer jag förr eller senare att ge upp hela bloggandet och istället ägna mig åt viktigt pappersvändande... *jeij*


Puss på dig osm känner dig träffad!

Monday, July 30, 2007

Surkoppar och sugskorpor...

Här kommer då några tänkvärdheter...

För alla er som funderar på att sätta er i båten, ta med er det som Macgyver skulle ha med, det vill säga Jesustejp och något fint litet sällskap.

När man väl är ute på vattnet och märker att båten läcker, och man håller på o sjunka så kan man ju överge båten och hoppa i... vad nu det är för mening med det eftersom man är mitt ute i ingenstans och antagligen kommer att drunkna på kuppen! Om då detta drunknade inte låter lockande så kan man ju alltid försöka skyfla bort allt vatten. Låter som en fin idé! Men det är precis som att trampa vatten, vattnet vinner alltid. Det skulle vara en annan femma ifall vi pratade om grädde, för trampar du grädde så blir det ju som bekant smör, och detta smör skulle ju i sig kunna stoppa läckan.

Sedan finns det ju alternativet att besitta Supermankrafter och kyla ner vattnet till is genom att pusta och frusta... Men om det skulle vara fallet så kunde vi redan ha flygit iväg till Bahamas, varför ens göra sig besväret att båta överhuvudtaget? (om jag flyger så flyger jag helst med Stålmannen, hoppa från stup är inte värt några sekunders spänning)

Men för alla er vanliga dödliga så är tipset att ni tar hjälp av er vän och tillsammans täpper igen läckan med det material ni nu har, i det här fallet tejp. En måste ju så klart hålla emot vattnet medan den andra tejpar och täpper till, teamwork! som inte består utav likadana uppgifter. Men som tjänar ett gemensamt mål, att båda kommer hela, trygga och behållna tillbaka på land.

hmm, ja...

Sedan var det ju det här med glorian, ni kanske funderar var den kommer in, men det behöver ni inte, strunta i åsnebryggan och även i det faktum att ni tycker att just er gloria cirklar i överljushastighet över skallen på er... För jag vill inte att ni tar detta personligt. Utan mera som ett allmängiltigt faktum...

Men av flera orsaker så är detta varken att rekomendera eller troligt att det överhuvudtaget (hah!!! över-huvud och gloria.. de va då ett fyndigt och pmatchande ordval, va skoj:D) kommer att inträffa. Men man bör vara medveten om konsekvenserna ifall man trillar dit. För det är ändå en ren inbillning till tankegång som många fastnar i precis som om det vore gaffatejp. Men inbillning och verklighet är som tur inte samma sak, från ibillning kan man räddas till verklighet... hm. vice versa också, men det är mycket mera tragiskt den vägen...

Tillbaka till det väsentliga. För det första. Om glorian nu cirkla i överljushastighet så skulle detta antagligen leda till att den alstrar sådan värmeenergi, att om inte hela du skulle smälta på kuppen så skulle iaf håret brinna upp. Det e inte så snyggt med flames i håret! och inte värt att vara upplyst i några sekunder innan det mörknar... Se alltså till att detta högmod inte drabbar dig, det leder bara till att dina medmänniskor förr eller senare ser vad som döljer sig under hårtuffsen.

För det andra. Forskare påstår nu också att så kallade svarta hål, ickemateria som slukar all materia som kommer inom dess räckhåll just består utav höghastighetspartiklar... Som då inte är partiklar utan ickepartiklar, och som färdas i sådan hastighet som vi inte kan förstå alltså högst troligen ickehastighet :D Så att om du utav någon orsak tror dig tycka att du är så pass god och felfri att din gloria cirklar i överljushastighet, så betyder det i stortsett att du kommer att sugas in i din egen godhet och försvinna. det låter inte så fint det inte, eller?

Nåjaa, vart vill jag komma? Jo... Alla som är perfekta har för länge sedan slukats upp utav intet, men alla behöver ändå nån för att överleva...

Tack och förlåt// Anu

Thursday, July 26, 2007

Hagga(n)

Vi lever i en ständigt förändrande värld, anpassa dig eller tyna bort.

De som alltid kunde prata blev stumma.
De som alltid ville lyssna blev döva.
De som alltid ville hjälpa blev skadade.
De som alltid ville älska blev likgiltiga.

Bli sur eller sårad!

Jaa.... det fanns ju inget mera att säga då...

Ska skratta tills jag sätter det i halsen!

Tuesday, July 17, 2007

gnor, gnolar o gnölar en aning

Varför göra spår i sanden, som sköljs bort, då man kan föreviga i asfalt?

Lycklig och trött, kom hem kl. 2 inatt med pysen, pojken, gulle mm. Kärt barn kommer att få många namn... Men vi kom iaf överens om att vi inte ska kalla honom Kalle utan Piril. Han heter ju faktiskt Fagerli Piril, det är bara finnar som inte kan uttala norska som börjat kalla honom för Kalle. Men han lystrar faktiskt till Piril, så Piril it will be *so sweet*... Kan tänka mig att det ligger nära till hand att han får smeknamnet Pili... och det kan ju bli lite dråpligt :D

De skulle komma och prova ut en sadel idag, så ikväll så står det ridning på schemat. Kan inte kl. vara 4 snart så jag slipper hem?

Kreativa pausen slut, dax att göra något för sitt levebröd igen.

Hej svej!

Sunday, July 15, 2007

titlar är för pedanter...

Jag vet att ingen knappt tror mig... men bara tanken på att åka till Canada, får mig att dra täcket över huvet.

Men vad gör man sedan? finns inte så mycket annat än att åka iaf. Det blir ju nog bättre med tiden och inspirationen kommer väl att infinna sig förr eller senare.

bröllop igår, min brors flickvän gifte sig. Det var fint! Brudparet var bedårande och maten va god. Vad mera kan man önska sig? hoppas att de lever lyckliga i alla sina dar.

de va väl d.

ska gå o städa, trots att det är söndagkväll.

hästen kommer imoron, kan knappt vänta...

Monday, July 09, 2007

Kalle

Låt mig presentera det nya tillskottet till familjen...

Saturday, June 02, 2007

Quest, flytt, student, interrail. När hinner man sola?

Nåjaa. Nu var då Quest överstökat, Det var bättre än man kunde förvänta sig. Är också förvånad över all positiv respons man fått från väntade och oväntade håll. Det är nog tydligen en hel del som läser kyrkpressen i den finlandssvenska ankdammen.

Flyttade hem alla mina saker i tisdags. Mamma är nog en ängel som orkar stå ut med allt kaos det för med sig. För att inte prata om all smutstvätt osm man inte haft tid att ta itu med. Alla som sov på tisdagsnatten missade också ett hejdundrandes åskväder. Många år sedan jag sett så många och stora blixtar.

Studenten över också grattis grattis till dig och er! Ni fick fint väder iaf. Vad kan man säga, jag måste öva mig på smalltalk och att vara social. Får alltid en känsla av att det är så ytligt, men vad kan man sedan? Det finns vissa konventioner som man skall följa. Punkt slut Man vill ju inte göra någon besviken. Mamma hade sytt om min klänning lite grann. Ännu ett stort tack till mamma! Börjar uppskatta henne mera och mera för varje dag. Kanske det sena pubertesupproret främst tar sig uttyck mot min far och hans väckningar, som skulle få självaste moder Teresa att vända taggarna utåt.

well well, dags att se framåt de e ju två dagar till vi åker för att göra Europa osäkert. Eller kanske det är vi som är osäkra, men det låtsas vi inte om eller tar någon stress över. Ser nog framemot det, bara man sklle få denna packningsvånda över.

Tack o bäää!

Saturday, May 19, 2007

Vad du än gör så kan du inte bli mindre erfaren.

Om man har blivit anförtodd en hemlighet, som det inte är upp till en att avslöja, är det fel att ljuga om den då?

Det känns iaf inte bra, men vad gör man sen?

Thursday, May 17, 2007

sprakande grönska

Oj här blev det våruppfriskning.. kanske inte bättre men annorlunda iaf.
Sista tenten imorogon... Kan inte påstå att jag bryr mig särdeles mycket.

Hade ett angenämt besök igår av Cassandra. Kort och kraftig. Hon gjorde sitt bästa för att lära mig dricka vin. Denna bohemiska sysselsättning att sitta o prata med levande ljus och ett glas vin är nog ett tidsfördriv jag jag skulle kunna tänka mig att lära mig uppskatta. Men har på känn att det kan ta en tid innan det infinner sig. Men vem vet nån dag kanske det är en element av njutning i mitt liv också.

Vitsipporna blommar och kråmar sig i solskenet där ute *bedårande, bedårande*.

Men jag skall sömna mig nu och begrunda dagens informationsflöde.

Sov gott!

Monday, May 14, 2007

byxor som knarrar

Jag belv av med min bok nu... Jobbigt med begränsat antal tentböcker.

Livet avancerar på många fronter för tillfälelt. tiden rusar och det är bara två veckor kvar till the quest. Ber och hoppas innerligt att det ska bli bra, att människor ska hitta dit och få ut något utav det. För er som inte har sett eller hört gå in på www.thequest.fi

Hämtade interrailbiljetterna i helgen också. en sak som bör sägas angående det projektet är att jag skulle inte ha åtagit mig det och drivit det ifall jag inte tror och vet att det a) skall bli givande b) tror att någon annan kan göra det bättre än vi.

Utbyte nästa år avancerar också med en varierande fart. Men det verkar vara så länge tills det så jag har inte egentligen börjat fundera på det ännu i någon större skala än att jag gjort det pappersarbete som de begär av mig. Känner mig alltså aningen likgiltig inför nästa höst, har varken iver att åka eller några motsättningar för den delen. Men ivern kommer väl efter ett tag motsättningarna kanske efter ett tag då jag varit där (who knows). Orsaken till att jag åker är väl att jag vill se på livet, kulturen, studierna från ett annat perspektiv och som sagt så har jag aldrig hört någon som har ångrat sina utbytesstudier. De kurser som jag prickat in känns också mera givande och passande än de som jag läser här, inte bara radio och tv alltså.

Funderar ibland att jag kanske tar mig vatten över huvudet, för många bollar i luften etc, etc för ibland så öser ju bara ångesten över en och man vill bara gömma sig under sängen (vilket är omöjligt eftersom någon craschade den, så den är utan ben) Men då kan man alltid fråga sig "Dare you to move?"... Den sången ger en alltid en viss sorters beslutsamhet att jag vill göra saker och att det i slutändan ändå är up till Gud om det "lyckas" eller ej. Men Bara för att Gud välsignar saker betyder ju inte det att han gör dem åt mig. Vill man nå ett mål så måste man ju först och främst lägga upp ett mål vart man skall nå och sedan se till att man når dit.

Jag måste erkänna att jag inte har något specifikt mål. Mitt mål är närmare att inte mesa ur bara för att det verkar svårt eller komplicerat.

Jag tycker ju om att krångal till det så :D

Men men Ha en bra dag gott folk!

Saturday, April 28, 2007

vax, suschi och klänypor!


Känner hur omotivationen hugger tag om mina anklar och vill dra ner mig i avgundsdjupet. När jag var liten läste jag Alfons Åberg. Han hade en låtsas vän, mina vänner hade också haft låtsasvänner när de var små... Ingen tycker att det var ovanligt, ingen stämplades som paranoid. Det enda jag kan komma på att jag hade var låtsas ovänner, allt från rödkålshuvuden till vår vrålande granne. Jag bekämpade dem intuitivt... Jag sparkade kålhuvuden... och grannen... nej det gjorde jag inte. Jag sparkade ingenting förutom fotboll. Jag slänged istället. jo, kålhuvuden på grannen eller åtminstone på hans tomt. Two in One. Jag slapp allt obehag på mitt revir :D

Nåjaa det var dagens nostalgi... Jag har aldrig vaxa en bil. Det skulle ju vara en upplevelse. Fast jag har ju ingen bil, har inget behov av en heller förutom ikväll då, har glömt bort hur jobbigt det är att inte kunna röra sig fritt med kollektivtrafik eller bil etc, etc. Så det blir att sitt ensam hemma då istället. Jag kan ju vaxa badrummet. För Gösta Berglund använder bilvax För att få det riktigt blankt och fint i badrummat, till både kranar och tvättställ, och det blir dessutom mycket lättare att hålla rent... Så det så. Det låter ju egentligen inte så dumt.

Hur är det med det här badrummet egentligen? Är det verkligen så att det alltid är kvinnorna i husehållet som städar badrummet? trots att det är jämnställt överlag så verkar det vara så att när det kommer till badrummet så får man verkligen se hur skåpet står... Snett! Varför? Jag ska göra en enkät och dela ut åt alla på tåget då jag åker ner på tisdag.

Och dessutom har jag inte ätit sushi ännu. Det är nog skamfullt. Men
skulle inte ha nåt emot att sniffa blomjord istället. Kanske jag hittar lite i källaren som jag kan sätta i en minigripp påse och ta med mig överallt.. Du och jag Alfred och jag och min blomjord :D

Det här inlägget blev nog inte så lyckat jag bara skriver och skriver men allt blir bara så tyngdlöst svävar på i cyberrymden..

Ha en bra kväll gott folk, jag ska kämpa vidare mot min alla låtsasfiender. ett alternativ skulle ju vara att helt sluta kämpa. Antagligen skulle ovännerna försvinna på kuppen, men det kan man ju inte riskera, Ge upp är en principsak och personlighetsdrag som är ännu värre än alla låtsasfiender tillsammans. Så ge inte upp så som jag tänker göra nu :D

Friday, April 13, 2007

make a way

Just så, Påsken förbi, den blev ju inte alls som jag tänkt mig... Mycket bättre faktiskt. Verkar vara ett åtekommande tema i mitt liv, jag menar trång minibuss upp ti Äkäslompolo tackar man inte nej till.

Vad man däremot kan begrunda är hur ens några månader gamla dators batteri kan säga tack o hej redan, det gjorde mig aningen butter, särskilt som man har en snäll vän som sliter flera minuter för att man ska ha tillgång till kvalitetsunderhållning under tågresan ner (Har inget att gör med att hindra någon inbillad ångest inför tåg, glöm det) Men för alla intresserade så kan jag meddela att tågens strömtillförsel i pc-uttagen avbryts ungefär var 7e minut. Vilket betyder att för en som inte har ett fungerande batteri så stänger datorn av sig abrupt med jämna mellanrum. Högst frustrerande och inget man orkar hålla på med i fyra timmar precis. Det blev en bok istället.

Börjar förövrigt se en klar linje. En skillnad mellan livet jag skulle vilja leva och livet jag är född till att leva. Jag inser att jag är för hårdskallig för att acceptera något utan krångel och felsteg först. Om dessa är mendae eller inte vet jag faktiskt inte. Men ser iaf en upplyst väg vad gäller mina studier, den väg som jag nobbade för några år sedan, som jag nu likväl funderar på att krypa tillbaka till med svansen mellan benen och skamset berätta för pappa att han nog hade rätt (aj, det svider!!!). För de oinsatta så kan jag berätta att jag hade en liknande upplevelse i blåbärsskogen för ungefär ett år sedan, men då gällde det ett annat område av mitt liv :)

Nåjoo dags att lägga huvudet på bolstret och somna in i min nya hårfärg.

Tack för en skön påsk
Kisse kiss:
ANu

make a way

Just så, Påsken förbi, den blev ju inte alls som jag tänkt mig... Mycket bättre faktiskt. Verkar vara ett åtekommande tema i mitt liv, jag menar trång minibuss upp ti Äkäslompolo tackar man inte nej till.

Vad man däremot kan begrunda är hur ens några månader gamla dators batteri kan säga tack o hej redan, det gjorde mig aningen butter, särskilt som man har en snäll vän som sliter flera minuter för att man ska ha tillgång till kvalitetsunderhållning under tågresan ner (Har inget att gör med att hindra någon inbillad ångest inför tåg, glöm det) Men för alla intresserade så kan jag meddela att tågens strömtillförsel i pc-uttagen avbryts ungefär var 7e minut. Vilket betyder att för en som inte har ett fungerande batteri så stänger datorn av sig abrupt med jämna mellanrum. Högst frustrerande och inget man orkar hålla på med i fyra timmar precis. Det blev en bok istället.

Börjar förövrigt se en klar linje. En skillnad mellan livet jag skulle vilja leva och livet jag är född till att leva. Jag inser att jag är för hårdskallig för att acceptera något utan krångel och felsteg först. Om dessa är mendae eller inte vet jag faktiskt inte. Men ser iaf en upplyst väg vad gäller mina studier, den väg som jag nobbade för några år sedan, som jag nu likväl funderar på att krypa tillbaka till med svansen mellan benen och skamset berätta för pappa att han nog hade rätt (aj, det svider!!!). För de oinsatta så kan jag berätta att jag hade en liknande upplevelse i blåbärsskogen för ungefär ett år sedan, men då gällde det ett annat område av mitt liv :)

Nåjoo dags att lägga huvudet på bolstret och somna in i min nya hårfärg.

Tack för en skön påsk
Kisse kiss:
ANu

Wednesday, March 14, 2007

Fnitter, fnitter.. jag ändrar reglerna!!!

Utmanad av: Wallis, Tommy och Jossan..


regler: Bloggare som blir utmanade skall skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet (står ingenting om att man inte får ändra reglerna :). Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att detta är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.



nåjåå:


2. är fascinerad utav tejp och dragkedjor.


1. Har 5 olika sorters tejp av den kladdiga sorten i mitt rum + vanliga tapes i form av 2 vhs.


4. Den totala längden utav dessa tejper skulle kunna täcka mitt skrivbord på alla sidor i ett uppskattnigsvis tredubbeltjockt lager.

3. Min favoritmöbel i mitt rum är mitt skrivbord, som e grönt.

5. jag respekterar tupperwareförsäljare, sotare och gravstenshuggare även om de inte är stödjare utav tejprörelsen.

6. Anser att tejpen har ett symboliskt värde och är en arketyp som varje människa kan identifiera sig med i sitt undermedvetna.

Eftersom alla jag känner blivit utmanade så kommer jag baserad på min 6.e punkt att återgälda en utmaning till de 3 som utmanande mig och 3 övriga.. UTMANINGEN ÄR ALLTSÅ: Att redogöra för vad tejpen och ev. dragkedjan undermedvetet symboliserar i ditt liv. (max 4000 tecken) HA-HA!!!

Jag utmanar alltså: Wallis, Jossan, Tommy, Otto, Oscar och Hanna




Monday, March 12, 2007

skillnaden är att: Jag Är Luddig och lite äldre...


det här blir då mitt 50.e inlägg. Tänk vad mycket material sadistiska psykoanalytiker skulle ha att analysera.

Helg slut -> start på ny vecka, Steg upp kl. 4 igen imorse för att kunna föras bort utav den självmordsbenägnes bästa vän, tåget.

Helgen då? Ja just det den var ju spännande, skulle kunna skriva en hel roman om den, men nöjer mig kanske med ett synopsis.


En flicka återvänder till sin barndomsby, för att hjälpa sin sjuke far. Väl hemma så sköljer alla lyckliga barndomsminnen över henne. Tillsammans med vänner som hon inte sett på länge börjar hon ensam, sakta fundera över sitt liv och dess möjligheter till varaktig lycka. (Tror nog inte att jag någonsin ska skriva en roman)

Lycka är vad du gör den till!

Och jag fick ju faktiskt en fyrklöver, <3... och vitlök!

Jag vet att jag ibland kan vara lite knepig o rent av fjanttig i den renaste form, men även då har jag de renaste avsikter, nämligen att hjälpa ett leende att bana sin väg. För det passar precis...

Och sitter nu här o tänker tillbaka, och undrar hur man kan vara så hänförd över en ko?
Eller funderar på vad som kommer att hända det kommande året. Det här är mitt ständiga problem, antingen tänker jag tillbaka eller framåt, presensformen används inte så ofta, förutom när jag är ensam tilsammans. Då kan man alltid fundera på vad man ska göra nu. That's too lovely.

Men nu är jag ju bara ensam så då fungerar det inte riktigt, därför ska jag sluta fundera över huvudtaget och bara göra. För det är nu man ska göra det som man drömt om att göra, förutom att gunga ikapp på sandbacka. Det får vänta lite till.

Tack för helgen, vi memorerar den och går vidare.

Ha en bra dag// Anu




Thursday, February 22, 2007

en torsdag i mitt liv

Den soliga februarimorgonen gryr, tavlan visar -15 grader, folk går omkring med snuviga näsor och röda öron, en kille åker förbi mig på ett par rullskridskor... Finn ett fel!

jag vill också åka rullskridskor, det säkert skulle gå alldeles utmärkt hemma i kronoby, efter det jättelika snöfall som fann sin väg ner förra helgen.

Det händer nog inte så mycket för tillfället, kommer nog inte att hända den kommande veckan heller, är väl lite deppad över att inte få åka på läger, men får väl konstatera att jag är vuxen och att någon annan lyckligt lottad får ha en givande tillvaro i lapua istället för mig. Om man tänker så, så känns det strax lite bättre, man känner sig så god och omtänksam... och uppblåst. nåjaa, nog kommer någon och spräcker den bubblan, det behöver man inte vara orolig för :D

Annars så leker nog det mesta och de flesta med mig. Scenteknikerna tror inte att jag kan borra ett hål i väggen, *suck* såna fördomar som existerar.
-
-
-
-
Dagen har gått... bra, nu är det bara kvällen kvar av den 22 februari 2007. Inser varför jag inte tillbringar så många kvällar hemma, man blir inte precis gladare och lättare till mods av att sitta ensam hemma på kvällarna och samtidigt orkar jag inte ta initiativ till social samvaro. Situationen är alltså dömd och nergrävd... Kan tända ett ljus, det ger alltid stämning utav något slag.

annat radikalt då? hmm... jag tömde hela min mp3 spelare idag, tyckte det var på tiden att förnya sig lite. Är alltså på jakt efter ny, annorlunda musik... Alla förslag är välkomna!

Tack och adjö!
den bästa av hälsningar från er Anu!


nu ringde ju min bror o fråga om jag ville komma på bio ikväll, Jeijj! Det finns en Gud, Amen!

Sunday, February 18, 2007

tack för dubbeltäcke!

And so he went, once again... sånt e livet, än kommer folk o än går de. För de flesta så blir man både glad när de kommer... o när de går. En del endast då de går, och så finns det de fåtal mycket speciella fall vars närvaro fördunklar ens tänkande och man kan inte förstå hur man skulle kunna vara glad ifall de inte kom... Men nu for den.

Kom, såg(ade) och gick...

dax att sova. Sommaren ser hoppfull ut, kommer att rulla som på räls.

Monday, February 12, 2007

säl-skapt... varför vill man då vara ensam?

Man e dömd att vara maskroslik... lite mask och lite ros. motsägelsefull i månt och mycke.
Blomma en sekund med ett spridande ludd som styrs av vinden som resultat. Kan någon bestämma över vinden, kan sedan en förälder verkligen bestämma vart vinden styr? Kan luddet bestämma riktning? eller e det bara en boll i ett gigantiskt bingospel?

Dagens fråga: Varför tar du inte betalt? Vad svara man på det... Jag vet inte. Jag blev mållös, antar att jag 1. inte behöver pengar för tillfället. 2. Engagemanget känns mera äkta om man gör det gratis. Jag vet inte, har inte tänkt på det så mycket för egen del.

Sitter här halvsjuk, vet inte om det är fysiskt eller psykiskt. Kanske lite båda... som vanligt. Men kan inte säga nej till det mentala erbjudandet att virra in mig i två termotäcken. Ser antagligen ut som en insnöad eskimo. Men det är värt det!

Vet inte ännu vad jag ska göra april maj ännu, tackade ju nej till fortsatt praktik. Vill inte fastna utan se så mycket som möjligt. Vad vill man, och vill någon acceptera erbjudandet om en aktiv studerande som hänger en i hälarna 8h/dag? Månag tycker det är mera jobb än vad jobb som blir gjort, visar bara att de inte kan ta fördel av folk, dålig egenskap i den här yrkeskategorin.

Sova sova, äntligen! har väntat hela dagen.
Vad gör man åt halsbränna? har aldrig haft något liknande, kan inte ens dricka te utan att det bränner, sadt!

sov gott-gott folk!!

Sunday, February 04, 2007

kofeinfritt


Om någon undrat varför jag inte skriver så ofta här längre så har det två orsaker. för det första så har jag annat att göra än att skriva om allt oviktigt som händer (tyvärr så skriver jag inte här för allmänhetens åskådning om allt det viktiga som händer, något privatliv skall man väl ha) För det tredje nej ag menar andra så har de ändrat hela inloggningsproceduren, och av någon anledning så tar det alltid 10 minuter att logga in för mig, o alla som känner mig vet att mitt tålamod inte ens räcker till att somna. Var ska jag då hitta ork att vänta 10 minuter genom att stirra på en skärm?

Då kanske ni undrar varför jag tagit mig tid o besvär att skriva nu, om nu allt är så besvärligt. Jo det ska jag berätta för er. Det är inte alls konstigt. Orsaken är helt enkelt att jag har min sista uppsats att skriva för i vår, o motivationen till den är till och med ännu mindre än vad den är till att uppdatera min blogg.

Dessutom så vill jag prova min nya leksak, har köpt en ny söt liten vit macbook.... Hurra, hurra, hurra! Jag fick ett varmt mottagande från promacklubben som existerar på teatern och jag har nog deras inflytande att tacka för att jag tog detta enorma steg. vem hade kunnat tro att det skulle ta 15 minuter att inskaffa en dator åt självaste Ann-Louise?

Annars så fick jag lite stickabstinens efter Uk, och det är ju en skön omväxling till min vanliga stickabstinens som innebär att jag vill ta mitt pick och pack o fly. Men den är nog mättad för tillfället, har ju en massa projekt att ta hand om istället ,vilka håller mig sysselsatta och nöjda för det mesta. Visst de gör mig grymt nervös, minsta lilla buckla kan ju välta hela lasset, men å andra sidan är det ju bra för bevarandet utav mitt böneliv, som annars har en tendens att avta när livet stagnerar och blir en vadag utan utmaningar. Ja men stickandet lugnar nu mina nervösa nerver, så allt är ju bra då... JÄTTE BRA!

Det är vad jag försöker intala mig, men ändå så lyckas jag vara missnöjd utan orsak. Och det gör mig frustrerad och ändå lösningen som jag hittils har hittat på det problemet existerar och verkar 600 km norrut, suck! men som tur så är det ingen fråga om överlevnad bara om livskvalitet.

Men nu ska jag fara ut o springa, säkert första gången på 1 månad... men jag ska skärpa mig med det nu då jag får skolan ur världen. Ochskolan är faktiskt en sak som jag inte saknar, inte ens lite, det är så härligt at inte behöva vistas där så ni anar inte, dessutom så tror jag inte att jag vill syssla med tv, fast utbildningen kan jag ju nog få nytta av så jag ska väl slutföra den,men jag intresserar mig egentlign inte för visuellmedia. Det är den ärligaste sanningen för idag.

Ha en bra dag!

Sunday, January 07, 2007

Allt börjar med A

Det här är rätt skoj om det stämmer: Om man tar och staplar telefonkataloger på varann tills de når månen och räknar varje tecken i samtliga telefonkataloger så stämmer det antalet överens med antalet molekyler i en vattendroppe.

Gokväll!
För två år sedan så oroade jag mig för framtiden, det gör jag fortfarande.
För ett år sedan så befann jag mig i helsingfor, det gör jag fortfarande.
För en vecka sedan så frös jag, det gör jag fortfarande.

För sex dagar sedan, så var jag övertygad om att precis ALLT kommer att bli bra, oberoende på om jag e orolig, e i helingfors eller fryser, och det är jag fortfarande.

Halleluja!

Har haft en fin dag idag, fått vara hundvakt, och märkte att det är inte ett fullständigt liv utan djur, (kvalster räknas inte). Tog ut den stackars damen på en alldeles för lång promenad. Hoppas hon överlever.

Hade också besök utav de ack så livfulla infödingarna. Kulturskillnader skiljer oss nog åt, men nog kan man bortse från det o beblanda sig ibland med lite nyländskt blod, de flesta är ju iaf inte renrasiga, vilket är tur för dem :)

En reflektion på de två första dagarna av min praktik på svenska teatern: Det är nog tur att jag känner huset annars skulle jag nog inte ta det fullt lika lugnt som nu. Det viktigaste som jag antagligen kommer att lära mig eller iaf. att iakta och studera noga är po
ndus och aktoritet. Fast i slutändan så gäller det ju ändå att tänka framgångsrikt :D

Tack för mig!!!

p.s Visste ni att ordet trädgård är persiska och betyder trädgård.
p.s2. So qt... ->