Länge leve pressfriheten!

Tidigare tog cencuren vid om vad som hände när Cicci smoothade golvet. Men nu, endast för mindtrams, kan du ta del av hur det var när livet gick i kras.



Cicci goes public och berättar öppet om hur det var att krossa, vad en gång skulle ha kunnat bli lyckliga gullefjun:

-golvet skiner, säger den marodöriska Cecilia.

Alla behöver en Anu, o så länge jag får bo i stugan så kan jag vara er!

Anu tackar Ekenäs för allt!

O Stanley för att han lånat ut sin duudsonit Jopo så frikostigt.

TACK!

Men höörni att få komma hem igår till stugan var ju helt fantastiskt. Redan i dörröppningen hörde man hur skratten ekade. Det visade sig vara en hop med tjejer som alla hade rosiga kinder efter en dag i svampskogen och som nu var höga på nagellacksångor.

O kvällen blev bara bättre i och med att vi våldsgästade min bror som har en jättestor tv. O vi kan nästan säga att vi invigde den med ett mycket bra val av film. Jos Rakastat, Finsk filmmusikal när det är som bäst...Till Stanleys stora förtjusning. Men har man åtta brudar på besök så kanske man inte har så mycket att säga till om vad gäller filmval.

Morgonen innebar brunch med smoothie för en och var av alla som sovit i någon vrå i vårt krypin. Cicci smoothade golvet också. Men det är censurerat...

Summa sumarum; Jag skulle inte kunna tänka mig ett bättre ställe att bo på, eller att ha bättre människor omkring mig. O det gör mig så glad att ha möjligheten att bjuda hem dem... AC:n kommer att fläkta friskt den kommande tiden.

Till dig, Brave people, since you blew me away!

allt som är för dumt för att sägas, sjunger man
allt som är för stort för att skrivas, diktar man...





Du är så äkta när du tänker
allt och inget spelar roll.
Man kan se att du kommit på nåt när ögonen blänker
o hela världen verkar rymmas under ditt parasoll.

Hur kan du tycka att det inleder dig i fördärvet
när cirkeln är öppen och du tar dig ut med ett kliv.
Var inte rädd, du springer ärevarvet
Du vann, när du inte tillät dig själv styra ditt eget liv.

Alla andra var på U2 men inte W2

Fick besök av C till Ekenäs igår...Och efter att vi gått igenom föredragningslistan så kom det upp under övriga ärenden en mycket anmärkningsvärd kommentar från C.

”-Anu, du är den kvinnligaste kvinnan jag känner”

!!! Det imaginära kaffet satte sig i halsen på mig. Men efter att värsta chocken lagt sig så kundes ju konstateras att jag nog är kvinnlig, men att vi nog inte har en aning om hur man ska definiera kvinnlighet ifall jag ska passa in i den kategorin.

För jag tycker inte att det är nåt fel med att vara kvinnlig, tvärtom, det var en fin komplimang. Men i jämförelse med min fantastiska vän C vars kvinnlighet talar för sig själv då hon verkar kunna locka fram gentlemän ur de mest inbitna finnarna så tycktes det vara en konstig kommentar att påstå att jag är den kvinnligaste kvinnan. Och jag är fortfaranade fascinerad över vilken effekt C har på män. Det är som att de går omkring och väntar på att få hålla upp dörren, dra ut stolen och hjälpa henne med jackan...

Och när det kommer till mig ja... På min höjd kan jag räcka fram handen och kräva att bli kysst på tassen av nya manliga bekantskaper... bara för att för ros (roandets?) skull se hur de reagerar. Men utöver det så ser man nog inte sååå ofta en synlig prinsessa i mig.

Men visst e jag kvinnlig! Och detta faktum föranleder givetvis en diskussion.

Om vi utgår från det faktum att jag är kvinnlig, då måste ju kvinnlighet definieras på ett sätt som jag kan skriva under på. Och då finns det strax många saker som kvinnlighet INTE kan vara.

• Det kan ju knappast vara kläderna för visst tycker jag om att fixa till mig alltid nu och då men lika bra kan jag gå omkring i en halare och mocka dynga.

• Och naglarna , snyggt om de är fixade, ja visst! Och det händer alltid nu och då. Men lika bra kan de vara skitiga och ovårdade.
  

• Formerna... ja smaken är som baken…

• Humorn? Den kan ju bli hur rå som helst, så man måste knappast vara pryd men visst kan jag bli riktigt generad ibland, trots att jag är ganska härdad.

• Diskussionsämnen. Det kan ju inte vara kvinnligt att enbart prata om känslor och emotioner. Inget fel på det men jag kan ju dryfta tekniska it-lösningar lika väl.
  

• Baka, diska, städa, fejja och trädgårslanda. Något jag är kapabel att göra men ogärna anger som mina stora intressen.

Om det inte är detta. Så vad är då detta ”Kvinnligt” som jag tydligen är?

Det måste ju vara nåt med sättet som vi tar oss an saker på, eller sättet som vi ser saker på eller saker vi lägger märke till och värdesätter. Och hur vi uppfattar saker. Men det är väl inte kvinnligt, det är ju personligt… eller?

C. sa något väldigt bra tyckte jag. Hon var full av visdom igår faktiskt (som alltid). hon sa att:

"-Det är vi som sätter färg på tillvaron."

Och efter lite övervägande tror jag att jag är beredd att skriva under på det. Och i sånafall är det en väldigt tacksam uppgift vi har för vad är roligare än att måla?

Och om det är för att vi ”målar” omkring oss som gör oss kvinnliga så är det ju faktiskt helt okej att använda olika färgskalor beroende på vad man känner för och tycker att passar och tror andra skulle uppskatta... Som valet av diskussionsämnen.

vems dag är det idag, för det är inte min...

Har jag snott nåns? hoppas inte det. För då har du nog inget enkelt liv o du är inget datageni precis. Beklagar!

Alltså..

Teknik: Love it when it works, hate it when it doesn't.

Begrundar också min brors måndagsuttalande "lite sömnbrist är bara bra!" 3 dagar senare stör det mig fortfarande att jag inte vet om han har rätt eller int. och det stör mig att jag stör mig.

When nothing else works; beg, steal or borrow a piece of good advice!

-Ibland gör man det enda fela-

Annars finns det ju två sorters musik, den som förmelar en känsla o den som berättar en historia. Det senare är väldigt fint tycker jag.

Visor och countrymusik som har en klar dramaturgisk kurva och framåtrotation. De e guld!

Hänsynslöst vacker sekund

Mitt minne av Ekenäs i sommar kommer inte att bli av händelser eller upplevelser utan av insikter...

som att,

är man inte ful som stryk eller dum som spån så är det egoistiskt att vara singel. heh!

har humlestämpel på handen.

Tvångskänslan inför humle varade inte länge, men väl där kom plikten framom passionen... Hur man nu sedan vet skillnad på dessa tre har jag ännu inte riktigt satt finget på. O vad ska vara ens drivkraft, plikt, tvång eller passion?

Men antingen har jag varit för lite på livespelningar i sommar eller så var det bara så att bandkombinationen faktiskt var hedersvärd. Man skulle ha kunnat lägga sig ner med benen i vädret, o slå takten med svansen medan ljudvågorna kliade en på magen... det om något skulle ha varit passion. Men nu blev det ju inte så, o vad det blev istället vet jag inte riktigt. En blanding av aport och vacker tass kanske...






Bara ett halvår tills studierna ska bli klara och alltför ofta dörrnappar den stora skökan [läs framtiden] på för att kidknacka nuet... Mycket frustrerande, eftersom nuet är den av våra kända dimensioner som är mest lik evigheten... O evigheten är inget som man vill att ska störas...

Asian är den; att jag oroar mig mest för mig, mig själv och mina bekymmer då jag lever i framtiden, medan jag märkt att jag mest oroar mig för andra då jag lever i nuet. Så det mest lämpliga är att lämna framtiden till Herren. Men ack så många försöker fresta det oroliga sinnet i mig… och åt er kan man ju nog, i den bästa välvilja säga, SLUT ÅÅÅÅÅV!

Upplysaren för en kväll// Anu