Surkoppar och sugskorpor...

Här kommer då några tänkvärdheter...

För alla er som funderar på att sätta er i båten, ta med er det som Macgyver skulle ha med, det vill säga Jesustejp och något fint litet sällskap.

När man väl är ute på vattnet och märker att båten läcker, och man håller på o sjunka så kan man ju överge båten och hoppa i... vad nu det är för mening med det eftersom man är mitt ute i ingenstans och antagligen kommer att drunkna på kuppen! Om då detta drunknade inte låter lockande så kan man ju alltid försöka skyfla bort allt vatten. Låter som en fin idé! Men det är precis som att trampa vatten, vattnet vinner alltid. Det skulle vara en annan femma ifall vi pratade om grädde, för trampar du grädde så blir det ju som bekant smör, och detta smör skulle ju i sig kunna stoppa läckan.

Sedan finns det ju alternativet att besitta Supermankrafter och kyla ner vattnet till is genom att pusta och frusta... Men om det skulle vara fallet så kunde vi redan ha flygit iväg till Bahamas, varför ens göra sig besväret att båta överhuvudtaget? (om jag flyger så flyger jag helst med Stålmannen, hoppa från stup är inte värt några sekunders spänning)

Men för alla er vanliga dödliga så är tipset att ni tar hjälp av er vän och tillsammans täpper igen läckan med det material ni nu har, i det här fallet tejp. En måste ju så klart hålla emot vattnet medan den andra tejpar och täpper till, teamwork! som inte består utav likadana uppgifter. Men som tjänar ett gemensamt mål, att båda kommer hela, trygga och behållna tillbaka på land.

hmm, ja...

Sedan var det ju det här med glorian, ni kanske funderar var den kommer in, men det behöver ni inte, strunta i åsnebryggan och även i det faktum att ni tycker att just er gloria cirklar i överljushastighet över skallen på er... För jag vill inte att ni tar detta personligt. Utan mera som ett allmängiltigt faktum...

Men av flera orsaker så är detta varken att rekomendera eller troligt att det överhuvudtaget (hah!!! över-huvud och gloria.. de va då ett fyndigt och pmatchande ordval, va skoj:D) kommer att inträffa. Men man bör vara medveten om konsekvenserna ifall man trillar dit. För det är ändå en ren inbillning till tankegång som många fastnar i precis som om det vore gaffatejp. Men inbillning och verklighet är som tur inte samma sak, från ibillning kan man räddas till verklighet... hm. vice versa också, men det är mycket mera tragiskt den vägen...

Tillbaka till det väsentliga. För det första. Om glorian nu cirkla i överljushastighet så skulle detta antagligen leda till att den alstrar sådan värmeenergi, att om inte hela du skulle smälta på kuppen så skulle iaf håret brinna upp. Det e inte så snyggt med flames i håret! och inte värt att vara upplyst i några sekunder innan det mörknar... Se alltså till att detta högmod inte drabbar dig, det leder bara till att dina medmänniskor förr eller senare ser vad som döljer sig under hårtuffsen.

För det andra. Forskare påstår nu också att så kallade svarta hål, ickemateria som slukar all materia som kommer inom dess räckhåll just består utav höghastighetspartiklar... Som då inte är partiklar utan ickepartiklar, och som färdas i sådan hastighet som vi inte kan förstå alltså högst troligen ickehastighet :D Så att om du utav någon orsak tror dig tycka att du är så pass god och felfri att din gloria cirklar i överljushastighet, så betyder det i stortsett att du kommer att sugas in i din egen godhet och försvinna. det låter inte så fint det inte, eller?

Nåjaa, vart vill jag komma? Jo... Alla som är perfekta har för länge sedan slukats upp utav intet, men alla behöver ändå nån för att överleva...

Tack och förlåt// Anu

Hagga(n)

Vi lever i en ständigt förändrande värld, anpassa dig eller tyna bort.

De som alltid kunde prata blev stumma.
De som alltid ville lyssna blev döva.
De som alltid ville hjälpa blev skadade.
De som alltid ville älska blev likgiltiga.

Bli sur eller sårad!

Jaa.... det fanns ju inget mera att säga då...

Ska skratta tills jag sätter det i halsen!

gnor, gnolar o gnölar en aning

Varför göra spår i sanden, som sköljs bort, då man kan föreviga i asfalt?

Lycklig och trött, kom hem kl. 2 inatt med pysen, pojken, gulle mm. Kärt barn kommer att få många namn... Men vi kom iaf överens om att vi inte ska kalla honom Kalle utan Piril. Han heter ju faktiskt Fagerli Piril, det är bara finnar som inte kan uttala norska som börjat kalla honom för Kalle. Men han lystrar faktiskt till Piril, så Piril it will be *so sweet*... Kan tänka mig att det ligger nära till hand att han får smeknamnet Pili... och det kan ju bli lite dråpligt :D

De skulle komma och prova ut en sadel idag, så ikväll så står det ridning på schemat. Kan inte kl. vara 4 snart så jag slipper hem?

Kreativa pausen slut, dax att göra något för sitt levebröd igen.

Hej svej!

titlar är för pedanter...

Jag vet att ingen knappt tror mig... men bara tanken på att åka till Canada, får mig att dra täcket över huvet.

Men vad gör man sedan? finns inte så mycket annat än att åka iaf. Det blir ju nog bättre med tiden och inspirationen kommer väl att infinna sig förr eller senare.

bröllop igår, min brors flickvän gifte sig. Det var fint! Brudparet var bedårande och maten va god. Vad mera kan man önska sig? hoppas att de lever lyckliga i alla sina dar.

de va väl d.

ska gå o städa, trots att det är söndagkväll.

hästen kommer imoron, kan knappt vänta...

Kalle

Låt mig presentera det nya tillskottet till familjen...

Quest, flytt, student, interrail. När hinner man sola?

Nåjaa. Nu var då Quest överstökat, Det var bättre än man kunde förvänta sig. Är också förvånad över all positiv respons man fått från väntade och oväntade håll. Det är nog tydligen en hel del som läser kyrkpressen i den finlandssvenska ankdammen.

Flyttade hem alla mina saker i tisdags. Mamma är nog en ängel som orkar stå ut med allt kaos det för med sig. För att inte prata om all smutstvätt osm man inte haft tid att ta itu med. Alla som sov på tisdagsnatten missade också ett hejdundrandes åskväder. Många år sedan jag sett så många och stora blixtar.

Studenten över också grattis grattis till dig och er! Ni fick fint väder iaf. Vad kan man säga, jag måste öva mig på smalltalk och att vara social. Får alltid en känsla av att det är så ytligt, men vad kan man sedan? Det finns vissa konventioner som man skall följa. Punkt slut Man vill ju inte göra någon besviken. Mamma hade sytt om min klänning lite grann. Ännu ett stort tack till mamma! Börjar uppskatta henne mera och mera för varje dag. Kanske det sena pubertesupproret främst tar sig uttyck mot min far och hans väckningar, som skulle få självaste moder Teresa att vända taggarna utåt.

well well, dags att se framåt de e ju två dagar till vi åker för att göra Europa osäkert. Eller kanske det är vi som är osäkra, men det låtsas vi inte om eller tar någon stress över. Ser nog framemot det, bara man sklle få denna packningsvånda över.

Tack o bäää!

Vad du än gör så kan du inte bli mindre erfaren.

Om man har blivit anförtodd en hemlighet, som det inte är upp till en att avslöja, är det fel att ljuga om den då?

Det känns iaf inte bra, men vad gör man sen?

sprakande grönska

Oj här blev det våruppfriskning.. kanske inte bättre men annorlunda iaf.
Sista tenten imorogon... Kan inte påstå att jag bryr mig särdeles mycket.

Hade ett angenämt besök igår av Cassandra. Kort och kraftig. Hon gjorde sitt bästa för att lära mig dricka vin. Denna bohemiska sysselsättning att sitta o prata med levande ljus och ett glas vin är nog ett tidsfördriv jag jag skulle kunna tänka mig att lära mig uppskatta. Men har på känn att det kan ta en tid innan det infinner sig. Men vem vet nån dag kanske det är en element av njutning i mitt liv också.

Vitsipporna blommar och kråmar sig i solskenet där ute *bedårande, bedårande*.

Men jag skall sömna mig nu och begrunda dagens informationsflöde.

Sov gott!

byxor som knarrar

Jag belv av med min bok nu... Jobbigt med begränsat antal tentböcker.

Livet avancerar på många fronter för tillfälelt. tiden rusar och det är bara två veckor kvar till the quest. Ber och hoppas innerligt att det ska bli bra, att människor ska hitta dit och få ut något utav det. För er som inte har sett eller hört gå in på www.thequest.fi

Hämtade interrailbiljetterna i helgen också. en sak som bör sägas angående det projektet är att jag skulle inte ha åtagit mig det och drivit det ifall jag inte tror och vet att det a) skall bli givande b) tror att någon annan kan göra det bättre än vi.

Utbyte nästa år avancerar också med en varierande fart. Men det verkar vara så länge tills det så jag har inte egentligen börjat fundera på det ännu i någon större skala än att jag gjort det pappersarbete som de begär av mig. Känner mig alltså aningen likgiltig inför nästa höst, har varken iver att åka eller några motsättningar för den delen. Men ivern kommer väl efter ett tag motsättningarna kanske efter ett tag då jag varit där (who knows). Orsaken till att jag åker är väl att jag vill se på livet, kulturen, studierna från ett annat perspektiv och som sagt så har jag aldrig hört någon som har ångrat sina utbytesstudier. De kurser som jag prickat in känns också mera givande och passande än de som jag läser här, inte bara radio och tv alltså.

Funderar ibland att jag kanske tar mig vatten över huvudet, för många bollar i luften etc, etc för ibland så öser ju bara ångesten över en och man vill bara gömma sig under sängen (vilket är omöjligt eftersom någon craschade den, så den är utan ben) Men då kan man alltid fråga sig "Dare you to move?"... Den sången ger en alltid en viss sorters beslutsamhet att jag vill göra saker och att det i slutändan ändå är up till Gud om det "lyckas" eller ej. Men Bara för att Gud välsignar saker betyder ju inte det att han gör dem åt mig. Vill man nå ett mål så måste man ju först och främst lägga upp ett mål vart man skall nå och sedan se till att man når dit.

Jag måste erkänna att jag inte har något specifikt mål. Mitt mål är närmare att inte mesa ur bara för att det verkar svårt eller komplicerat.

Jag tycker ju om att krångal till det så :D

Men men Ha en bra dag gott folk!

vax, suschi och klänypor!

Känner hur omotivationen hugger tag om mina anklar och vill dra ner mig i avgundsdjupet. När jag var liten läste jag Alfons Åberg. Han hade en låtsas vän, mina vänner hade också haft låtsasvänner när de var små... Ingen tycker att det var ovanligt, ingen stämplades som paranoid. Det enda jag kan komma på att jag hade var låtsas ovänner, allt från rödkålshuvuden till vår vrålande granne. Jag bekämpade dem intuitivt... Jag sparkade kålhuvuden... och grannen... nej det gjorde jag inte. Jag sparkade ingenting förutom fotboll. Jag slänged istället. jo, kålhuvuden på grannen eller åtminstone på hans tomt. Two in One. Jag slapp allt obehag på mitt revir :D

Nåjaa det var dagens nostalgi... Jag har aldrig vaxa en bil. Det skulle ju vara en upplevelse. Fast jag har ju ingen bil, har inget behov av en heller förutom ikväll då, har glömt bort hur jobbigt det är att inte kunna röra sig fritt med kollektivtrafik eller bil etc, etc. Så det blir att sitt ensam hemma då istället. Jag kan ju vaxa badrummet. För Gösta Berglund använder bilvax För att få det riktigt blankt och fint i badrummat, till både kranar och tvättställ, och det blir dessutom mycket lättare att hålla rent... Så det så. Det låter ju egentligen inte så dumt.

Hur är det med det här badrummet egentligen? Är det verkligen så att det alltid är kvinnorna i husehållet som städar badrummet? trots att det är jämnställt överlag så verkar det vara så att när det kommer till badrummet så får man verkligen se hur skåpet står... Snett! Varför? Jag ska göra en enkät och dela ut åt alla på tåget då jag åker ner på tisdag.

Och dessutom har jag inte ätit sushi ännu. Det är nog skamfullt. Men skulle inte ha nåt emot att sniffa blomjord istället. Kanske jag hittar lite i källaren som jag kan sätta i en minigripp påse och ta med mig överallt.. Du och jag Alfred och jag och min blomjord :D

Det här inlägget blev nog inte så lyckat jag bara skriver och skriver men allt blir bara så tyngdlöst svävar på i cyberrymden..

Ha en bra kväll gott folk, jag ska kämpa vidare mot min alla låtsasfiender. ett alternativ skulle ju vara att helt sluta kämpa. Antagligen skulle ovännerna försvinna på kuppen, men det kan man ju inte riskera, Ge upp är en principsak och personlighetsdrag som är ännu värre än alla låtsasfiender tillsammans. Så ge inte upp så som jag tänker göra nu :D

make a way

Just så, Påsken förbi, den blev ju inte alls som jag tänkt mig... Mycket bättre faktiskt. Verkar vara ett åtekommande tema i mitt liv, jag menar trång minibuss upp ti Äkäslompolo tackar man inte nej till.

Vad man däremot kan begrunda är hur ens några månader gamla dators batteri kan säga tack o hej redan, det gjorde mig aningen butter, särskilt som man har en snäll vän som sliter flera minuter för att man ska ha tillgång till kvalitetsunderhållning under tågresan ner (Har inget att gör med att hindra någon inbillad ångest inför tåg, glöm det) Men för alla intresserade så kan jag meddela att tågens strömtillförsel i pc-uttagen avbryts ungefär var 7e minut. Vilket betyder att för en som inte har ett fungerande batteri så stänger datorn av sig abrupt med jämna mellanrum. Högst frustrerande och inget man orkar hålla på med i fyra timmar precis. Det blev en bok istället.

Börjar förövrigt se en klar linje. En skillnad mellan livet jag skulle vilja leva och livet jag är född till att leva. Jag inser att jag är för hårdskallig för att acceptera något utan krångel och felsteg först. Om dessa är mendae eller inte vet jag faktiskt inte. Men ser iaf en upplyst väg vad gäller mina studier, den väg som jag nobbade för några år sedan, som jag nu likväl funderar på att krypa tillbaka till med svansen mellan benen och skamset berätta för pappa att han nog hade rätt (aj, det svider!!!). För de oinsatta så kan jag berätta att jag hade en liknande upplevelse i blåbärsskogen för ungefär ett år sedan, men då gällde det ett annat område av mitt liv :)

Nåjoo dags att lägga huvudet på bolstret och somna in i min nya hårfärg.

Tack för en skön påsk
Kisse kiss:
ANu

make a way

Just så, Påsken förbi, den blev ju inte alls som jag tänkt mig... Mycket bättre faktiskt. Verkar vara ett åtekommande tema i mitt liv, jag menar trång minibuss upp ti Äkäslompolo tackar man inte nej till.

Vad man däremot kan begrunda är hur ens några månader gamla dators batteri kan säga tack o hej redan, det gjorde mig aningen butter, särskilt som man har en snäll vän som sliter flera minuter för att man ska ha tillgång till kvalitetsunderhållning under tågresan ner (Har inget att gör med att hindra någon inbillad ångest inför tåg, glöm det) Men för alla intresserade så kan jag meddela att tågens strömtillförsel i pc-uttagen avbryts ungefär var 7e minut. Vilket betyder att för en som inte har ett fungerande batteri så stänger datorn av sig abrupt med jämna mellanrum. Högst frustrerande och inget man orkar hålla på med i fyra timmar precis. Det blev en bok istället.

Börjar förövrigt se en klar linje. En skillnad mellan livet jag skulle vilja leva och livet jag är född till att leva. Jag inser att jag är för hårdskallig för att acceptera något utan krångel och felsteg först. Om dessa är mendae eller inte vet jag faktiskt inte. Men ser iaf en upplyst väg vad gäller mina studier, den väg som jag nobbade för några år sedan, som jag nu likväl funderar på att krypa tillbaka till med svansen mellan benen och skamset berätta för pappa att han nog hade rätt (aj, det svider!!!). För de oinsatta så kan jag berätta att jag hade en liknande upplevelse i blåbärsskogen för ungefär ett år sedan, men då gällde det ett annat område av mitt liv :)

Nåjoo dags att lägga huvudet på bolstret och somna in i min nya hårfärg.

Tack för en skön påsk
Kisse kiss:
ANu

Fnitter, fnitter.. jag ändrar reglerna!!!

Utmanad av: Wallis, Tommy och Jossan..

regler: Bloggare som blir utmanade skall skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet (står ingenting om att man inte får ändra reglerna :). Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att detta är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

nåjåå:

2. är fascinerad utav tejp och dragkedjor.

1. Har 5 olika sorters tejp av den kladdiga sorten i mitt rum + vanliga tapes i form av 2 vhs.

4. Den totala längden utav dessa tejper skulle kunna täcka mitt skrivbord på alla sidor i ett uppskattnigsvis tredubbeltjockt lager.

3. Min favoritmöbel i mitt rum är mitt skrivbord, som e grönt.

5. jag respekterar tupperwareförsäljare, sotare och gravstenshuggare även om de inte är stödjare utav tejprörelsen.

6. Anser att tejpen har ett symboliskt värde och är en arketyp som varje människa kan identifiera sig med i sitt undermedvetna.

Eftersom alla jag känner blivit utmanade så kommer jag baserad på min 6.e punkt att återgälda en utmaning till de 3 som utmanande mig och 3 övriga.. UTMANINGEN ÄR ALLTSÅ: Att redogöra för vad tejpen och ev. dragkedjan undermedvetet symboliserar i ditt liv. (max 4000 tecken) HA-HA!!!

Jag utmanar alltså: Wallis, Jossan, Tommy, Otto, Oscar och Hanna

skillnaden är att: Jag Är Luddig och lite äldre...

det här blir då mitt 50.e inlägg. Tänk vad mycket material sadistiska psykoanalytiker skulle ha att analysera.

Helg slut -> start på ny vecka, Steg upp kl. 4 igen imorse för att kunna föras bort utav den självmordsbenägnes bästa vän, tåget.

Helgen då? Ja just det den var ju spännande, skulle kunna skriva en hel roman om den, men nöjer mig kanske med ett synopsis.

En flicka återvänder till sin barndomsby, för att hjälpa sin sjuke far. Väl hemma så sköljer alla lyckliga barndomsminnen över henne. Tillsammans med vänner som hon inte sett på länge börjar hon ensam, sakta fundera över sitt liv och dess möjligheter till varaktig lycka. (Tror nog inte att jag någonsin ska skriva en roman)

Lycka är vad du gör den till!

Och jag fick ju faktiskt en fyrklöver, <3... och vitlök!

Jag vet att jag ibland kan vara lite knepig o rent av fjanttig i den renaste form, men även då har jag de renaste avsikter, nämligen att hjälpa ett leende att bana sin väg. För det passar precis...

Och sitter nu här o tänker tillbaka, och undrar hur man kan vara så hänförd över en ko?
Eller funderar på vad som kommer att hända det kommande året. Det här är mitt ständiga problem, antingen tänker jag tillbaka eller framåt, presensformen används inte så ofta, förutom när jag är ensam tilsammans. Då kan man alltid fundera på vad man ska göra nu. That's too lovely.

Men nu är jag ju bara ensam så då fungerar det inte riktigt, därför ska jag sluta fundera över huvudtaget och bara göra. För det är nu man ska göra det som man drömt om att göra, förutom att gunga ikapp på sandbacka. Det får vänta lite till.

Tack för helgen, vi memorerar den och går vidare.

Ha en bra dag// Anu

en torsdag i mitt liv

Den soliga februarimorgonen gryr, tavlan visar -15 grader, folk går omkring med snuviga näsor och röda öron, en kille åker förbi mig på ett par rullskridskor... Finn ett fel!

jag vill också åka rullskridskor, det säkert skulle gå alldeles utmärkt hemma i kronoby, efter det jättelika snöfall som fann sin väg ner förra helgen.

Det händer nog inte så mycket för tillfället, kommer nog inte att hända den kommande veckan heller, är väl lite deppad över att inte få åka på läger, men får väl konstatera att jag är vuxen och att någon annan lyckligt lottad får ha en givande tillvaro i lapua istället för mig. Om man tänker så, så känns det strax lite bättre, man känner sig så god och omtänksam... och uppblåst. nåjaa, nog kommer någon och spräcker den bubblan, det behöver man inte vara orolig för :D

Annars så leker nog det mesta och de flesta med mig. Scenteknikerna tror inte att jag kan borra ett hål i väggen, *suck* såna fördomar som existerar.
-
-
-
-
Dagen har gått... bra, nu är det bara kvällen kvar av den 22 februari 2007. Inser varför jag inte tillbringar så många kvällar hemma, man blir inte precis gladare och lättare till mods av att sitta ensam hemma på kvällarna och samtidigt orkar jag inte ta initiativ till social samvaro. Situationen är alltså dömd och nergrävd... Kan tända ett ljus, det ger alltid stämning utav något slag.

annat radikalt då? hmm... jag tömde hela min mp3 spelare idag, tyckte det var på tiden att förnya sig lite. Är alltså på jakt efter ny, annorlunda musik... Alla förslag är välkomna!

Tack och adjö!
den bästa av hälsningar från er Anu!


nu ringde ju min bror o fråga om jag ville komma på bio ikväll, Jeijj! Det finns en Gud, Amen!

tack för dubbeltäcke!

And so he went, once again... sånt e livet, än kommer folk o än går de. För de flesta så blir man både glad när de kommer... o när de går. En del endast då de går, och så finns det de fåtal mycket speciella fall vars närvaro fördunklar ens tänkande och man kan inte förstå hur man skulle kunna vara glad ifall de inte kom... Men nu for den.

Kom, såg(ade) och gick...

dax att sova. Sommaren ser hoppfull ut, kommer att rulla som på räls.

säl-skapt... varför vill man då vara ensam?

Man e dömd att vara maskroslik... lite mask och lite ros. motsägelsefull i månt och mycke.
Blomma en sekund med ett spridande ludd som styrs av vinden som resultat. Kan någon bestämma över vinden, kan sedan en förälder verkligen bestämma vart vinden styr? Kan luddet bestämma riktning? eller e det bara en boll i ett gigantiskt bingospel?

Dagens fråga: Varför tar du inte betalt? Vad svara man på det... Jag vet inte. Jag blev mållös, antar att jag 1. inte behöver pengar för tillfället. 2. Engagemanget känns mera äkta om man gör det gratis. Jag vet inte, har inte tänkt på det så mycket för egen del.

Sitter här halvsjuk, vet inte om det är fysiskt eller psykiskt. Kanske lite båda... som vanligt. Men kan inte säga nej till det mentala erbjudandet att virra in mig i två termotäcken. Ser antagligen ut som en insnöad eskimo. Men det är värt det!

Vet inte ännu vad jag ska göra april maj ännu, tackade ju nej till fortsatt praktik. Vill inte fastna utan se så mycket som möjligt. Vad vill man, och vill någon acceptera erbjudandet om en aktiv studerande som hänger en i hälarna 8h/dag? Månag tycker det är mera jobb än vad jobb som blir gjort, visar bara att de inte kan ta fördel av folk, dålig egenskap i den här yrkeskategorin.

Sova sova, äntligen! har väntat hela dagen.
Vad gör man åt halsbränna? har aldrig haft något liknande, kan inte ens dricka te utan att det bränner, sadt!

sov gott-gott folk!!

kofeinfritt

Om någon undrat varför jag inte skriver så ofta här längre så har det två orsaker. för det första så har jag annat att göra än att skriva om allt oviktigt som händer (tyvärr så skriver jag inte här för allmänhetens åskådning om allt det viktiga som händer, något privatliv skall man väl ha) För det tredje nej ag menar andra så har de ändrat hela inloggningsproceduren, och av någon anledning så tar det alltid 10 minuter att logga in för mig, o alla som känner mig vet att mitt tålamod inte ens räcker till att somna. Var ska jag då hitta ork att vänta 10 minuter genom att stirra på en skärm?

Då kanske ni undrar varför jag tagit mig tid o besvär att skriva nu, om nu allt är så besvärligt. Jo det ska jag berätta för er. Det är inte alls konstigt. Orsaken är helt enkelt att jag har min sista uppsats att skriva för i vår, o motivationen till den är till och med ännu mindre än vad den är till att uppdatera min blogg.

Dessutom så vill jag prova min nya leksak, har köpt en ny söt liten vit macbook.... Hurra, hurra, hurra! Jag fick ett varmt mottagande från promacklubben som existerar på teatern och jag har nog deras inflytande att tacka för att jag tog detta enorma steg. vem hade kunnat tro att det skulle ta 15 minuter att inskaffa en dator åt självaste Ann-Louise?

Annars så fick jag lite stickabstinens efter Uk, och det är ju en skön omväxling till min vanliga stickabstinens som innebär att jag vill ta mitt pick och pack o fly. Men den är nog mättad för tillfället, har ju en massa projekt att ta hand om istället ,vilka håller mig sysselsatta och nöjda för det mesta. Visst de gör mig grymt nervös, minsta lilla buckla kan ju välta hela lasset, men å andra sidan är det ju bra för bevarandet utav mitt böneliv, som annars har en tendens att avta när livet stagnerar och blir en vadag utan utmaningar. Ja men stickandet lugnar nu mina nervösa nerver, så allt är ju bra då... JÄTTE BRA!

Det är vad jag försöker intala mig, men ändå så lyckas jag vara missnöjd utan orsak. Och det gör mig frustrerad och ändå lösningen som jag hittils har hittat på det problemet existerar och verkar 600 km norrut, suck! men som tur så är det ingen fråga om överlevnad bara om livskvalitet.

Men nu ska jag fara ut o springa, säkert första gången på 1 månad... men jag ska skärpa mig med det nu då jag får skolan ur världen. Ochskolan är faktiskt en sak som jag inte saknar, inte ens lite, det är så härligt at inte behöva vistas där så ni anar inte, dessutom så tror jag inte att jag vill syssla med tv, fast utbildningen kan jag ju nog få nytta av så jag ska väl slutföra den,men jag intresserar mig egentlign inte för visuellmedia. Det är den ärligaste sanningen för idag.

Ha en bra dag!

Allt börjar med A

Det här är rätt skoj om det stämmer: Om man tar och staplar telefonkataloger på varann tills de når månen och räknar varje tecken i samtliga telefonkataloger så stämmer det antalet överens med antalet molekyler i en vattendroppe.

Gokväll!
För två år sedan så oroade jag mig för framtiden, det gör jag fortfarande.
För ett år sedan så befann jag mig i helsingfor, det gör jag fortfarande.
För en vecka sedan så frös jag, det gör jag fortfarande.

För sex dagar sedan, så var jag övertygad om att precis ALLT kommer att bli bra, oberoende på om jag e orolig, e i helingfors eller fryser, och det är jag fortfarande.

Halleluja!

Har haft en fin dag idag, fått vara hundvakt, och märkte att det är inte ett fullständigt liv utan djur, (kvalster räknas inte). Tog ut den stackars damen på en alldeles för lång promenad. Hoppas hon överlever.

Hade också besök utav de ack så livfulla infödingarna. Kulturskillnader skiljer oss nog åt, men nog kan man bortse från det o beblanda sig ibland med lite nyländskt blod, de flesta är ju iaf inte renrasiga, vilket är tur för dem :)

En reflektion på de två första dagarna av min praktik på svenska teatern: Det är nog tur att jag känner huset annars skulle jag nog inte ta det fullt lika lugnt som nu. Det viktigaste som jag antagligen kommer att lära mig eller iaf. att iakta och studera noga är pondus och aktoritet. Fast i slutändan så gäller det ju ändå att tänka framgångsrikt :D

Tack för mig!!!

p.s Visste ni att ordet trädgård är persiska och betyder trädgård.
p.s2. So qt... ->

Fick nästan julstämning idag. Gick på gatan och höll på att gå på Jarkko Niemi... Men det var inte han som nästan gav mig julstämning. Utan på alexandersgatan utanför carrols så stod det en hel hop med jultomtar, det såg så rött o mysigt ut på håll o jag hann bli så glad, innan jag kom närmre och upptäckte att det tydligen var en svensexa eller nåt, i vilket fall som helst så var alla tomtarna så fulla så de knappt kunde stå på benen. *suck* där sprack min tomteillusion. Stckars alla barn som som såg det.

Jullov ja just det, det ska ju bli skoj. Jag ska få glädja jätte många människor. Hoppas jag :D Det är väl det julen går ut på. Men då är frågan: Om man är medveten om att man hjälper/glädjer människor, kan man då göra det av hjärtat, är inte hela grejen att det ska komma spontant ifall det är äkta? Precis som att man inte kan säga att man är ödmjuk, för det är att upphöja sig...

"Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon" Vem var det nu igen som har sagt något så fint. jag minns inte, för man kommer inte ihåg människor, man kommer ihåg gärningar. Min hjärna fungerar iaf på det viset. Orka komma ihåg vem som har regisserat vilken film, men att komma ihåg filmens problematik, det är inte så svårt.

Ska bli så roligt att få komma hem, hem där det är kallt och mörkt, och kargt och måndag... fast visserligen är det ju måndag här också. Erkänner att det kanske inte har något med saken att göra.

väntar till den dagen då jag får betald semester :D Fast det betyder antagligen att jag har ett jobb som jag inte tycker om. Men tills dess så kan jag inte klaga :D

Jod Gul på er allihopa!
Hoppas ni får en fin mjuk klapp :D