Just så, Påsken förbi, den blev ju inte alls som jag tänkt mig... Mycket bättre faktiskt. Verkar vara ett åtekommande tema i mitt liv, jag menar trång minibuss upp ti Äkäslompolo tackar man inte nej till.
Vad man däremot kan begrunda är hur ens några månader gamla dators batteri kan säga tack o hej redan, det gjorde mig aningen butter, särskilt som man har en snäll vän som sliter flera minuter för att man ska ha tillgång till kvalitetsunderhållning under tågresan ner (Har inget att gör med att hindra någon inbillad ångest inför tåg, glöm det) Men för alla intresserade så kan jag meddela att tågens strömtillförsel i pc-uttagen avbryts ungefär var 7e minut. Vilket betyder att för en som inte har ett fungerande batteri så stänger datorn av sig abrupt med jämna mellanrum. Högst frustrerande och inget man orkar hålla på med i fyra timmar precis. Det blev en bok istället.
Börjar förövrigt se en klar linje. En skillnad mellan livet jag skulle vilja leva och livet jag är född till att leva. Jag inser att jag är för hårdskallig för att acceptera något utan krångel och felsteg först. Om dessa är mendae eller inte vet jag faktiskt inte. Men ser iaf en upplyst väg vad gäller mina studier, den väg som jag nobbade för några år sedan, som jag nu likväl funderar på att krypa tillbaka till med svansen mellan benen och skamset berätta för pappa att han nog hade rätt (aj, det svider!!!). För de oinsatta så kan jag berätta att jag hade en liknande upplevelse i blåbärsskogen för ungefär ett år sedan, men då gällde det ett annat område av mitt liv :)
Nåjoo dags att lägga huvudet på bolstret och somna in i min nya hårfärg.
Tack för en skön påsk
Kisse kiss:
ANu
No comments:
Post a Comment