Nåjaa. Nu var då Quest överstökat, Det var bättre än man kunde förvänta sig. Är också förvånad över all positiv respons man fått från väntade och oväntade håll. Det är nog tydligen en hel del som läser kyrkpressen i den finlandssvenska ankdammen.
Flyttade hem alla mina saker i tisdags. Mamma är nog en ängel som orkar stå ut med allt kaos det för med sig. För att inte prata om all smutstvätt osm man inte haft tid att ta itu med. Alla som sov på tisdagsnatten missade också ett hejdundrandes åskväder. Många år sedan jag sett så många och stora blixtar.
Studenten över också grattis grattis till dig och er! Ni fick fint väder iaf. Vad kan man säga, jag måste öva mig på smalltalk och att vara social. Får alltid en känsla av att det är så ytligt, men vad kan man sedan? Det finns vissa konventioner som man skall följa. Punkt slut Man vill ju inte göra någon besviken. Mamma hade sytt om min klänning lite grann. Ännu ett stort tack till mamma! Börjar uppskatta henne mera och mera för varje dag. Kanske det sena pubertesupproret främst tar sig uttyck mot min far och hans väckningar, som skulle få självaste moder Teresa att vända taggarna utåt.
well well, dags att se framåt de e ju två dagar till vi åker för att göra Europa osäkert. Eller kanske det är vi som är osäkra, men det låtsas vi inte om eller tar någon stress över. Ser nog framemot det, bara man sklle få denna packningsvånda över.
Tack o bäää!
Saturday, June 02, 2007
Saturday, May 19, 2007
Vad du än gör så kan du inte bli mindre erfaren.
Om man har blivit anförtodd en hemlighet, som det inte är upp till en att avslöja, är det fel att ljuga om den då?
Det känns iaf inte bra, men vad gör man sen?
Det känns iaf inte bra, men vad gör man sen?
Thursday, May 17, 2007
sprakande grönska
Oj här blev det våruppfriskning.. kanske inte bättre men annorlunda iaf.
Sista tenten imorogon... Kan inte påstå att jag bryr mig särdeles mycket.
Hade ett angenämt besök igår av Cassandra. Kort och kraftig. Hon gjorde sitt bästa för att lära mig dricka vin. Denna bohemiska sysselsättning att sitta o prata med levande ljus och ett glas vin är nog ett tidsfördriv jag jag skulle kunna tänka mig att lära mig uppskatta. Men har på känn att det kan ta en tid innan det infinner sig. Men vem vet nån dag kanske det är en element av njutning i mitt liv också.
Vitsipporna blommar och kråmar sig i solskenet där ute *bedårande, bedårande*.
Men jag skall sömna mig nu och begrunda dagens informationsflöde.
Sov gott!
Sista tenten imorogon... Kan inte påstå att jag bryr mig särdeles mycket.
Hade ett angenämt besök igår av Cassandra. Kort och kraftig. Hon gjorde sitt bästa för att lära mig dricka vin. Denna bohemiska sysselsättning att sitta o prata med levande ljus och ett glas vin är nog ett tidsfördriv jag jag skulle kunna tänka mig att lära mig uppskatta. Men har på känn att det kan ta en tid innan det infinner sig. Men vem vet nån dag kanske det är en element av njutning i mitt liv också.
Vitsipporna blommar och kråmar sig i solskenet där ute *bedårande, bedårande*.
Men jag skall sömna mig nu och begrunda dagens informationsflöde.
Sov gott!
Monday, May 14, 2007
byxor som knarrar
Jag belv av med min bok nu... Jobbigt med begränsat antal tentböcker.
Livet avancerar på många fronter för tillfälelt. tiden rusar och det är bara två veckor kvar till the quest. Ber och hoppas innerligt att det ska bli bra, att människor ska hitta dit och få ut något utav det. För er som inte har sett eller hört gå in på www.thequest.fi
Hämtade interrailbiljetterna i helgen också. en sak som bör sägas angående det projektet är att jag skulle inte ha åtagit mig det och drivit det ifall jag inte tror och vet att det a) skall bli givande b) tror att någon annan kan göra det bättre än vi.
Utbyte nästa år avancerar också med en varierande fart. Men det verkar vara så länge tills det så jag har inte egentligen börjat fundera på det ännu i någon större skala än att jag gjort det pappersarbete som de begär av mig. Känner mig alltså aningen likgiltig inför nästa höst, har varken iver att åka eller några motsättningar för den delen. Men ivern kommer väl efter ett tag motsättningarna kanske efter ett tag då jag varit där (who knows). Orsaken till att jag åker är väl att jag vill se på livet, kulturen, studierna från ett annat perspektiv och som sagt så har jag aldrig hört någon som har ångrat sina utbytesstudier. De kurser som jag prickat in känns också mera givande och passande än de som jag läser här, inte bara radio och tv alltså.
Funderar ibland att jag kanske tar mig vatten över huvudet, för många bollar i luften etc, etc för ibland så öser ju bara ångesten över en och man vill bara gömma sig under sängen (vilket är omöjligt eftersom någon craschade den, så den är utan ben) Men då kan man alltid fråga sig "Dare you to move?"... Den sången ger en alltid en viss sorters beslutsamhet att jag vill göra saker och att det i slutändan ändå är up till Gud om det "lyckas" eller ej. Men Bara för att Gud välsignar saker betyder ju inte det att han gör dem åt mig. Vill man nå ett mål så måste man ju först och främst lägga upp ett mål vart man skall nå och sedan se till att man når dit.
Jag måste erkänna att jag inte har något specifikt mål. Mitt mål är närmare att inte mesa ur bara för att det verkar svårt eller komplicerat.
Jag tycker ju om att krångal till det så :D
Men men Ha en bra dag gott folk!
Livet avancerar på många fronter för tillfälelt. tiden rusar och det är bara två veckor kvar till the quest. Ber och hoppas innerligt att det ska bli bra, att människor ska hitta dit och få ut något utav det. För er som inte har sett eller hört gå in på www.thequest.fi
Hämtade interrailbiljetterna i helgen också. en sak som bör sägas angående det projektet är att jag skulle inte ha åtagit mig det och drivit det ifall jag inte tror och vet att det a) skall bli givande b) tror att någon annan kan göra det bättre än vi.
Utbyte nästa år avancerar också med en varierande fart. Men det verkar vara så länge tills det så jag har inte egentligen börjat fundera på det ännu i någon större skala än att jag gjort det pappersarbete som de begär av mig. Känner mig alltså aningen likgiltig inför nästa höst, har varken iver att åka eller några motsättningar för den delen. Men ivern kommer väl efter ett tag motsättningarna kanske efter ett tag då jag varit där (who knows). Orsaken till att jag åker är väl att jag vill se på livet, kulturen, studierna från ett annat perspektiv och som sagt så har jag aldrig hört någon som har ångrat sina utbytesstudier. De kurser som jag prickat in känns också mera givande och passande än de som jag läser här, inte bara radio och tv alltså.
Funderar ibland att jag kanske tar mig vatten över huvudet, för många bollar i luften etc, etc för ibland så öser ju bara ångesten över en och man vill bara gömma sig under sängen (vilket är omöjligt eftersom någon craschade den, så den är utan ben) Men då kan man alltid fråga sig "Dare you to move?"... Den sången ger en alltid en viss sorters beslutsamhet att jag vill göra saker och att det i slutändan ändå är up till Gud om det "lyckas" eller ej. Men Bara för att Gud välsignar saker betyder ju inte det att han gör dem åt mig. Vill man nå ett mål så måste man ju först och främst lägga upp ett mål vart man skall nå och sedan se till att man når dit.
Jag måste erkänna att jag inte har något specifikt mål. Mitt mål är närmare att inte mesa ur bara för att det verkar svårt eller komplicerat.
Jag tycker ju om att krångal till det så :D
Men men Ha en bra dag gott folk!
Saturday, April 28, 2007
vax, suschi och klänypor!
Känner hur omotivationen hugger tag om mina anklar och vill dra ner mig i avgundsdjupet. När jag var liten läste jag Alfons Åberg. Han hade en låtsas vän, mina vänner hade också haft låtsasvänner när de var små... Ingen tycker att det var ovanligt, ingen stämplades som paranoid. Det enda jag kan komma på att jag hade var låtsas ovänner, allt från rödkålshuvuden till vår vrålande granne. Jag bekämpade dem intuitivt... Jag sparkade kålhuvuden... och grannen... nej det gjorde jag inte. Jag sparkade ingenting förutom fotboll. Jag slänged istället. jo, kålhuvuden på grannen eller åtminstone på hans tomt. Two in One. Jag slapp allt obehag på mitt revir :D
Nåjaa det var dagens nostalgi... Jag har aldrig vaxa en bil. Det skulle ju vara en upplevelse. Fast jag har ju ingen bil, har inget behov av en heller förutom ikväll då, har glömt bort hur jobbigt det är att inte kunna röra sig fritt med kollektivtrafik eller bil etc, etc. Så det blir att sitt ensam hemma då istället. Jag kan ju vaxa badrummet. För Gösta Berglund använder bilvax För att få det riktigt blankt och fint i badrummat, till både kranar och tvättställ, och det blir dessutom mycket lättare att hålla rent... Så det så. Det låter ju egentligen inte så dumt.
Hur är det med det här badrummet egentligen? Är det verkligen så att det alltid är kvinnorna i husehållet som städar badrummet? trots att det är jämnställt överlag så verkar det vara så att när det kommer till badrummet så får man verkligen se hur skåpet står... Snett! Varför? Jag ska göra en enkät och dela ut åt alla på tåget då jag åker ner på tisdag.
Och dessutom har jag inte ätit sushi ännu. Det är nog skamfullt. Men skulle inte ha nåt emot att sniffa blomjord istället. Kanske jag hittar lite i källaren som jag kan sätta i en minigripp påse och ta med mig överallt.. Du och jag Alfred och jag och min blomjord :D
Det här inlägget blev nog inte så lyckat jag bara skriver och skriver men allt blir bara så tyngdlöst svävar på i cyberrymden..
Ha en bra kväll gott folk, jag ska kämpa vidare mot min alla låtsasfiender. ett alternativ skulle ju vara att helt sluta kämpa. Antagligen skulle ovännerna försvinna på kuppen, men det kan man ju inte riskera, Ge upp är en principsak och personlighetsdrag som är ännu värre än alla låtsasfiender tillsammans. Så ge inte upp så som jag tänker göra nu :D
Friday, April 13, 2007
make a way
Just så, Påsken förbi, den blev ju inte alls som jag tänkt mig... Mycket bättre faktiskt. Verkar vara ett åtekommande tema i mitt liv, jag menar trång minibuss upp ti Äkäslompolo tackar man inte nej till.
Vad man däremot kan begrunda är hur ens några månader gamla dators batteri kan säga tack o hej redan, det gjorde mig aningen butter, särskilt som man har en snäll vän som sliter flera minuter för att man ska ha tillgång till kvalitetsunderhållning under tågresan ner (Har inget att gör med att hindra någon inbillad ångest inför tåg, glöm det) Men för alla intresserade så kan jag meddela att tågens strömtillförsel i pc-uttagen avbryts ungefär var 7e minut. Vilket betyder att för en som inte har ett fungerande batteri så stänger datorn av sig abrupt med jämna mellanrum. Högst frustrerande och inget man orkar hålla på med i fyra timmar precis. Det blev en bok istället.
Börjar förövrigt se en klar linje. En skillnad mellan livet jag skulle vilja leva och livet jag är född till att leva. Jag inser att jag är för hårdskallig för att acceptera något utan krångel och felsteg först. Om dessa är mendae eller inte vet jag faktiskt inte. Men ser iaf en upplyst väg vad gäller mina studier, den väg som jag nobbade för några år sedan, som jag nu likväl funderar på att krypa tillbaka till med svansen mellan benen och skamset berätta för pappa att han nog hade rätt (aj, det svider!!!). För de oinsatta så kan jag berätta att jag hade en liknande upplevelse i blåbärsskogen för ungefär ett år sedan, men då gällde det ett annat område av mitt liv :)
Nåjoo dags att lägga huvudet på bolstret och somna in i min nya hårfärg.
Tack för en skön påsk
Kisse kiss:
ANu
Vad man däremot kan begrunda är hur ens några månader gamla dators batteri kan säga tack o hej redan, det gjorde mig aningen butter, särskilt som man har en snäll vän som sliter flera minuter för att man ska ha tillgång till kvalitetsunderhållning under tågresan ner (Har inget att gör med att hindra någon inbillad ångest inför tåg, glöm det) Men för alla intresserade så kan jag meddela att tågens strömtillförsel i pc-uttagen avbryts ungefär var 7e minut. Vilket betyder att för en som inte har ett fungerande batteri så stänger datorn av sig abrupt med jämna mellanrum. Högst frustrerande och inget man orkar hålla på med i fyra timmar precis. Det blev en bok istället.
Börjar förövrigt se en klar linje. En skillnad mellan livet jag skulle vilja leva och livet jag är född till att leva. Jag inser att jag är för hårdskallig för att acceptera något utan krångel och felsteg först. Om dessa är mendae eller inte vet jag faktiskt inte. Men ser iaf en upplyst väg vad gäller mina studier, den väg som jag nobbade för några år sedan, som jag nu likväl funderar på att krypa tillbaka till med svansen mellan benen och skamset berätta för pappa att han nog hade rätt (aj, det svider!!!). För de oinsatta så kan jag berätta att jag hade en liknande upplevelse i blåbärsskogen för ungefär ett år sedan, men då gällde det ett annat område av mitt liv :)
Nåjoo dags att lägga huvudet på bolstret och somna in i min nya hårfärg.
Tack för en skön påsk
Kisse kiss:
ANu
make a way
Just så, Påsken förbi, den blev ju inte alls som jag tänkt mig... Mycket bättre faktiskt. Verkar vara ett åtekommande tema i mitt liv, jag menar trång minibuss upp ti Äkäslompolo tackar man inte nej till.
Vad man däremot kan begrunda är hur ens några månader gamla dators batteri kan säga tack o hej redan, det gjorde mig aningen butter, särskilt som man har en snäll vän som sliter flera minuter för att man ska ha tillgång till kvalitetsunderhållning under tågresan ner (Har inget att gör med att hindra någon inbillad ångest inför tåg, glöm det) Men för alla intresserade så kan jag meddela att tågens strömtillförsel i pc-uttagen avbryts ungefär var 7e minut. Vilket betyder att för en som inte har ett fungerande batteri så stänger datorn av sig abrupt med jämna mellanrum. Högst frustrerande och inget man orkar hålla på med i fyra timmar precis. Det blev en bok istället.
Börjar förövrigt se en klar linje. En skillnad mellan livet jag skulle vilja leva och livet jag är född till att leva. Jag inser att jag är för hårdskallig för att acceptera något utan krångel och felsteg först. Om dessa är mendae eller inte vet jag faktiskt inte. Men ser iaf en upplyst väg vad gäller mina studier, den väg som jag nobbade för några år sedan, som jag nu likväl funderar på att krypa tillbaka till med svansen mellan benen och skamset berätta för pappa att han nog hade rätt (aj, det svider!!!). För de oinsatta så kan jag berätta att jag hade en liknande upplevelse i blåbärsskogen för ungefär ett år sedan, men då gällde det ett annat område av mitt liv :)
Nåjoo dags att lägga huvudet på bolstret och somna in i min nya hårfärg.
Tack för en skön påsk
Kisse kiss:
ANu
Vad man däremot kan begrunda är hur ens några månader gamla dators batteri kan säga tack o hej redan, det gjorde mig aningen butter, särskilt som man har en snäll vän som sliter flera minuter för att man ska ha tillgång till kvalitetsunderhållning under tågresan ner (Har inget att gör med att hindra någon inbillad ångest inför tåg, glöm det) Men för alla intresserade så kan jag meddela att tågens strömtillförsel i pc-uttagen avbryts ungefär var 7e minut. Vilket betyder att för en som inte har ett fungerande batteri så stänger datorn av sig abrupt med jämna mellanrum. Högst frustrerande och inget man orkar hålla på med i fyra timmar precis. Det blev en bok istället.
Börjar förövrigt se en klar linje. En skillnad mellan livet jag skulle vilja leva och livet jag är född till att leva. Jag inser att jag är för hårdskallig för att acceptera något utan krångel och felsteg först. Om dessa är mendae eller inte vet jag faktiskt inte. Men ser iaf en upplyst väg vad gäller mina studier, den väg som jag nobbade för några år sedan, som jag nu likväl funderar på att krypa tillbaka till med svansen mellan benen och skamset berätta för pappa att han nog hade rätt (aj, det svider!!!). För de oinsatta så kan jag berätta att jag hade en liknande upplevelse i blåbärsskogen för ungefär ett år sedan, men då gällde det ett annat område av mitt liv :)
Nåjoo dags att lägga huvudet på bolstret och somna in i min nya hårfärg.
Tack för en skön påsk
Kisse kiss:
ANu
Wednesday, March 14, 2007
Fnitter, fnitter.. jag ändrar reglerna!!!
Utmanad av: Wallis, Tommy och Jossan..
regler: Bloggare som blir utmanade skall skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet (står ingenting om att man inte får ändra reglerna :). Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att detta är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
nåjåå:
2. är fascinerad utav tejp och dragkedjor.
1. Har 5 olika sorters tejp av den kladdiga sorten i mitt rum + vanliga tapes i form av 2 vhs.
4. Den totala längden utav dessa tejper skulle kunna täcka mitt skrivbord på alla sidor i ett uppskattnigsvis tredubbeltjockt lager.
3. Min favoritmöbel i mitt rum är mitt skrivbord, som e grönt.
5. jag respekterar tupperwareförsäljare, sotare och gravstenshuggare även om de inte är stödjare utav tejprörelsen.
6. Anser att tejpen har ett symboliskt värde och är en arketyp som varje människa kan identifiera sig med i sitt undermedvetna.
Eftersom alla jag känner blivit utmanade så kommer jag baserad på min 6.e punkt att återgälda en utmaning till de 3 som utmanande mig och 3 övriga.. UTMANINGEN ÄR ALLTSÅ: Att redogöra för vad tejpen och ev. dragkedjan undermedvetet symboliserar i ditt liv. (max 4000 tecken) HA-HA!!!
Jag utmanar alltså: Wallis, Jossan, Tommy, Otto, Oscar och Hanna
Monday, March 12, 2007
skillnaden är att: Jag Är Luddig och lite äldre...
det här blir då mitt 50.e inlägg. Tänk vad mycket material sadistiska psykoanalytiker skulle ha att analysera.
Helg slut -> start på ny vecka, Steg upp kl. 4 igen imorse för att kunna föras bort utav den självmordsbenägnes bästa vän, tåget.
Helgen då? Ja just det den var ju spännande, skulle kunna skriva en hel roman om den, men nöjer mig kanske med ett synopsis.
En flicka återvänder till sin barndomsby, för att hjälpa sin sjuke far. Väl hemma så sköljer alla lyckliga barndomsminnen över henne. Tillsammans med vänner som hon inte sett på länge börjar hon ensam, sakta fundera över sitt liv och dess möjligheter till varaktig lycka. (Tror nog inte att jag någonsin ska skriva en roman)
Lycka är vad du gör den till!
Och jag fick ju faktiskt en fyrklöver, <3... och vitlök!
Jag vet att jag ibland kan vara lite knepig o rent av fjanttig i den renaste form, men även då har jag de renaste avsikter, nämligen att hjälpa ett leende att bana sin väg. För det passar precis...
Och sitter nu här o tänker tillbaka, och undrar hur man kan vara så hänförd över en ko?
Eller funderar på vad som kommer att hända det kommande året. Det här är mitt ständiga problem, antingen tänker jag tillbaka eller framåt, presensformen används inte så ofta, förutom när jag är ensam tilsammans. Då kan man alltid fundera på vad man ska göra nu. That's too lovely.
Men nu är jag ju bara ensam så då fungerar det inte riktigt, därför ska jag sluta fundera över huvudtaget och bara göra. För det är nu man ska göra det som man drömt om att göra, förutom att gunga ikapp på sandbacka. Det får vänta lite till.
Tack för helgen, vi memorerar den och går vidare.
Ha en bra dag// Anu
Thursday, February 22, 2007
en torsdag i mitt liv
Den soliga februarimorgonen gryr, tavlan visar -15 grader, folk går omkring med snuviga näsor och röda öron, en kille åker förbi mig på ett par rullskridskor... Finn ett fel!
jag vill också åka rullskridskor, det säkert skulle gå alldeles utmärkt hemma i kronoby, efter det jättelika snöfall som fann sin väg ner förra helgen.
Det händer nog inte så mycket för tillfället, kommer nog inte att hända den kommande veckan heller, är väl lite deppad över att inte få åka på läger, men får väl konstatera att jag är vuxen och att någon annan lyckligt lottad får ha en givande tillvaro i lapua istället för mig. Om man tänker så, så känns det strax lite bättre, man känner sig så god och omtänksam... och uppblåst. nåjaa, nog kommer någon och spräcker den bubblan, det behöver man inte vara orolig för :D
Annars så leker nog det mesta och de flesta med mig. Scenteknikerna tror inte att jag kan borra ett hål i väggen, *suck* såna fördomar som existerar.
-
-
-
-
Dagen har gått... bra, nu är det bara kvällen kvar av den 22 februari 2007. Inser varför jag inte tillbringar så många kvällar hemma, man blir inte precis gladare och lättare till mods av att sitta ensam hemma på kvällarna och samtidigt orkar jag inte ta initiativ till social samvaro. Situationen är alltså dömd och nergrävd... Kan tända ett ljus, det ger alltid stämning utav något slag.
annat radikalt då? hmm... jag tömde hela min mp3 spelare idag, tyckte det var på tiden att förnya sig lite. Är alltså på jakt efter ny, annorlunda musik... Alla förslag är välkomna!
Tack och adjö!
den bästa av hälsningar från er Anu!
nu ringde ju min bror o fråga om jag ville komma på bio ikväll, Jeijj! Det finns en Gud, Amen!
jag vill också åka rullskridskor, det säkert skulle gå alldeles utmärkt hemma i kronoby, efter det jättelika snöfall som fann sin väg ner förra helgen.
Det händer nog inte så mycket för tillfället, kommer nog inte att hända den kommande veckan heller, är väl lite deppad över att inte få åka på läger, men får väl konstatera att jag är vuxen och att någon annan lyckligt lottad får ha en givande tillvaro i lapua istället för mig. Om man tänker så, så känns det strax lite bättre, man känner sig så god och omtänksam... och uppblåst. nåjaa, nog kommer någon och spräcker den bubblan, det behöver man inte vara orolig för :D
Annars så leker nog det mesta och de flesta med mig. Scenteknikerna tror inte att jag kan borra ett hål i väggen, *suck* såna fördomar som existerar.
-
-
-
-
Dagen har gått... bra, nu är det bara kvällen kvar av den 22 februari 2007. Inser varför jag inte tillbringar så många kvällar hemma, man blir inte precis gladare och lättare till mods av att sitta ensam hemma på kvällarna och samtidigt orkar jag inte ta initiativ till social samvaro. Situationen är alltså dömd och nergrävd... Kan tända ett ljus, det ger alltid stämning utav något slag.
annat radikalt då? hmm... jag tömde hela min mp3 spelare idag, tyckte det var på tiden att förnya sig lite. Är alltså på jakt efter ny, annorlunda musik... Alla förslag är välkomna!
Tack och adjö!
den bästa av hälsningar från er Anu!
nu ringde ju min bror o fråga om jag ville komma på bio ikväll, Jeijj! Det finns en Gud, Amen!
Sunday, February 18, 2007
tack för dubbeltäcke!
And so he went, once again... sånt e livet, än kommer folk o än går de. För de flesta så blir man både glad när de kommer... o när de går. En del endast då de går, och så finns det de fåtal mycket speciella fall vars närvaro fördunklar ens tänkande och man kan inte förstå hur man skulle kunna vara glad ifall de inte kom... Men nu for den.
Kom, såg(ade) och gick...
dax att sova. Sommaren ser hoppfull ut, kommer att rulla som på räls.
Kom, såg(ade) och gick...
dax att sova. Sommaren ser hoppfull ut, kommer att rulla som på räls.
Monday, February 12, 2007
säl-skapt... varför vill man då vara ensam?
Man e dömd att vara maskroslik... lite mask och lite ros. motsägelsefull i månt och mycke.
Blomma en sekund med ett spridande ludd som styrs av vinden som resultat. Kan någon bestämma över vinden, kan sedan en förälder verkligen bestämma vart vinden styr? Kan luddet bestämma riktning? eller e det bara en boll i ett gigantiskt bingospel?
Dagens fråga: Varför tar du inte betalt? Vad svara man på det... Jag vet inte. Jag blev mållös, antar att jag 1. inte behöver pengar för tillfället. 2. Engagemanget känns mera äkta om man gör det gratis. Jag vet inte, har inte tänkt på det så mycket för egen del.
Sitter här halvsjuk, vet inte om det är fysiskt eller psykiskt. Kanske lite båda... som vanligt. Men kan inte säga nej till det mentala erbjudandet att virra in mig i två termotäcken. Ser antagligen ut som en insnöad eskimo. Men det är värt det!
Vet inte ännu vad jag ska göra april maj ännu, tackade ju nej till fortsatt praktik. Vill inte fastna utan se så mycket som möjligt. Vad vill man, och vill någon acceptera erbjudandet om en aktiv studerande som hänger en i hälarna 8h/dag? Månag tycker det är mera jobb än vad jobb som blir gjort, visar bara att de inte kan ta fördel av folk, dålig egenskap i den här yrkeskategorin.
Sova sova, äntligen! har väntat hela dagen.
Vad gör man åt halsbränna? har aldrig haft något liknande, kan inte ens dricka te utan att det bränner, sadt!
sov gott-gott folk!!
Blomma en sekund med ett spridande ludd som styrs av vinden som resultat. Kan någon bestämma över vinden, kan sedan en förälder verkligen bestämma vart vinden styr? Kan luddet bestämma riktning? eller e det bara en boll i ett gigantiskt bingospel?
Dagens fråga: Varför tar du inte betalt? Vad svara man på det... Jag vet inte. Jag blev mållös, antar att jag 1. inte behöver pengar för tillfället. 2. Engagemanget känns mera äkta om man gör det gratis. Jag vet inte, har inte tänkt på det så mycket för egen del.
Sitter här halvsjuk, vet inte om det är fysiskt eller psykiskt. Kanske lite båda... som vanligt. Men kan inte säga nej till det mentala erbjudandet att virra in mig i två termotäcken. Ser antagligen ut som en insnöad eskimo. Men det är värt det!
Vet inte ännu vad jag ska göra april maj ännu, tackade ju nej till fortsatt praktik. Vill inte fastna utan se så mycket som möjligt. Vad vill man, och vill någon acceptera erbjudandet om en aktiv studerande som hänger en i hälarna 8h/dag? Månag tycker det är mera jobb än vad jobb som blir gjort, visar bara att de inte kan ta fördel av folk, dålig egenskap i den här yrkeskategorin.
Sova sova, äntligen! har väntat hela dagen.
Vad gör man åt halsbränna? har aldrig haft något liknande, kan inte ens dricka te utan att det bränner, sadt!
sov gott-gott folk!!
Sunday, February 04, 2007
kofeinfritt
Om någon undrat varför jag inte skriver så ofta här längre så har det två orsaker. för det första så har jag annat att göra än att skriva om allt oviktigt som händer (tyvärr så skriver jag inte här för allmänhetens åskådning om allt det viktiga som händer, något privatliv skall man väl ha) För det tredje nej ag menar andra så har de ändrat hela inloggningsproceduren, och av någon anledning så tar det alltid 10 minuter att logga in för mig, o alla som känner mig vet att mitt tålamod inte ens räcker till att somna. Var ska jag då hitta ork att vänta 10 minuter genom att stirra på en skärm?
Då kanske ni undrar varför jag tagit mig tid o besvär att skriva nu, om nu allt är så besvärligt. Jo det ska jag berätta för er. Det är inte alls konstigt. Orsaken är helt enkelt att jag har min sista uppsats att skriva för i vår, o motivationen till den är till och med ännu mindre än vad den är till att uppdatera min blogg.
Dessutom så vill jag prova min nya leksak, har köpt en ny söt liten vit macbook.... Hurra, hurra, hurra! Jag fick ett varmt mottagande från promacklubben som existerar på teatern och jag har nog deras inflytande att tacka för att jag tog detta enorma steg. vem hade kunnat tro att det skulle ta 15 minuter att inskaffa en dator åt självaste Ann-Louise?
Annars så fick jag lite stickabstinens efter Uk, och det är ju en skön omväxling till min vanliga stickabstinens som innebär att jag vill ta mitt pick och pack o fly. Men den är nog mättad för tillfället, har ju en massa projekt att ta hand om istället ,vilka håller mig sysselsatta och nöjda för det mesta. Visst de gör mig grymt nervös, minsta lilla buckla kan ju välta hela lasset, men å andra sidan är det ju bra för bevarandet utav mitt böneliv, som annars har en tendens att avta när livet stagnerar och blir en vadag utan utmaningar. Ja men stickandet lugnar nu mina nervösa nerver, så allt är ju bra då... JÄTTE BRA!
Det är vad jag försöker intala mig, men ändå så lyckas jag vara missnöjd utan orsak. Och det gör mig frustrerad och ändå lösningen som jag hittils har hittat på det problemet existerar och verkar 600 km norrut, suck! men som tur så är det ingen fråga om överlevnad bara om livskvalitet.
Men nu ska jag fara ut o springa, säkert första gången på 1 månad... men jag ska skärpa mig med det nu då jag får skolan ur världen. Ochskolan är faktiskt en sak som jag inte saknar, inte ens lite, det är så härligt at inte behöva vistas där så ni anar inte, dessutom så tror jag inte att jag vill syssla med tv, fast utbildningen kan jag ju nog få nytta av så jag ska väl slutföra den,men jag intresserar mig egentlign inte för visuellmedia. Det är den ärligaste sanningen för idag.
Ha en bra dag!
Sunday, January 07, 2007
Allt börjar med A
Det här är rätt skoj om det stämmer: Om man tar och staplar telefonkataloger på varann tills de når månen och räknar varje tecken i samtliga telefonkataloger så stämmer det antalet överens med antalet molekyler i en vattendroppe.
Gokväll!
För två år sedan så oroade jag mig för framtiden, det gör jag fortfarande.
För ett år sedan så befann jag mig i helsingfor, det gör jag fortfarande.
För en vecka sedan så frös jag, det gör jag fortfarande.
För sex dagar sedan, så var jag övertygad om att precis ALLT kommer att bli bra, oberoende på om jag e orolig, e i helingfors eller fryser, och det är jag fortfarande.
Halleluja!
Har haft en fin dag idag, fått vara hundvakt, och märkte att det är inte ett fullständigt liv utan djur, (kvalster räknas inte). Tog ut den stackars damen på en alldeles för lång promenad. Hoppas hon överlever.
Hade också besök utav de ack så livfulla infödingarna. Kulturskillnader skiljer oss nog åt, men nog kan man bortse från det o beblanda sig ibland med lite nyländskt blod, de flesta är ju iaf inte renrasiga, vilket är tur för dem :)
En reflektion på de två första dagarna av min praktik på svenska teatern: Det är nog tur att jag känner huset annars skulle jag nog inte ta det fullt lika lugnt som nu. Det viktigaste som jag antagligen kommer att lära mig eller iaf. att iakta och studera noga är pondus och ak
toritet. Fast i slutändan så gäller det ju ändå att tänka framgångsrikt :D
Tack för mig!!!
p.s Visste ni att ordet trädgård är persiska och betyder trädgård.
p.s2. So qt... ->
Gokväll!
För två år sedan så oroade jag mig för framtiden, det gör jag fortfarande.
För ett år sedan så befann jag mig i helsingfor, det gör jag fortfarande.
För en vecka sedan så frös jag, det gör jag fortfarande.
För sex dagar sedan, så var jag övertygad om att precis ALLT kommer att bli bra, oberoende på om jag e orolig, e i helingfors eller fryser, och det är jag fortfarande.
Halleluja!
Har haft en fin dag idag, fått vara hundvakt, och märkte att det är inte ett fullständigt liv utan djur, (kvalster räknas inte). Tog ut den stackars damen på en alldeles för lång promenad. Hoppas hon överlever.
Hade också besök utav de ack så livfulla infödingarna. Kulturskillnader skiljer oss nog åt, men nog kan man bortse från det o beblanda sig ibland med lite nyländskt blod, de flesta är ju iaf inte renrasiga, vilket är tur för dem :)
En reflektion på de två första dagarna av min praktik på svenska teatern: Det är nog tur att jag känner huset annars skulle jag nog inte ta det fullt lika lugnt som nu. Det viktigaste som jag antagligen kommer att lära mig eller iaf. att iakta och studera noga är pondus och ak
toritet. Fast i slutändan så gäller det ju ändå att tänka framgångsrikt :D Tack för mig!!!
p.s Visste ni att ordet trädgård är persiska och betyder trädgård.
p.s2. So qt... ->
Monday, December 18, 2006
Fick nästan julstämning idag. Gick på gatan och höll på att gå på Jarkko Niemi... Men det var inte han som nästan gav mig julstämning. Utan på alexandersgatan utanför carrols så stod det en hel hop med jultomtar, det såg så rött o mysigt ut på håll o jag hann bli så glad, innan jag kom närmre och upptäckte att det tydligen var en svensexa eller nåt, i vilket fall som helst så var alla tomtarna så fulla så de knappt kunde stå på benen. *suck* där sprack min tomteillusion. Stckars alla barn som som såg det.
Jullov ja just det, det ska ju bli skoj. Jag ska få glädja jätte många människor. Hoppas jag :D Det är väl det julen går ut på. Men då är frågan: Om man är medveten om att man hjälper/glädjer människor, kan man då göra det av hjärtat, är inte hela grejen att det ska komma spontant ifall det är äkta? Precis som att man inte kan säga att man är ödmjuk, för det är att upphöja sig...
"Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon" Vem var det nu igen som har sagt något så fint. jag minns inte, för man kommer inte ihåg människor, man kommer ihåg gärningar. Min hjärna fungerar iaf på det viset. Orka komma ihåg vem som har regisserat vilken film, men att komma ihåg filmens problematik, det är inte så svårt.
Ska bli så roligt att få komma hem, hem där det är kallt och mörkt, och kargt och måndag... fast visserligen är det ju måndag här också. Erkänner att det kanske inte har något med saken att göra.
väntar till den dagen då jag får betald semester :D Fast det betyder antagligen att jag har ett jobb som jag inte tycker om. Men tills dess så kan jag in
te klaga :D
Jod Gul på er allihopa!
Hoppas ni får en fin mjuk klapp :D
Wednesday, December 06, 2006
patriotist?.. antagligen int!
Grattis Finlad till självständigheten. Tror inte jag uppskattar den och de som kämpade för den, men hur kan man sätta sig in i den situationen då man växt upp under trygga förhållanden hela livet?
Läste en tidningsrubrik då jag var o handla igår. Lydde något i stil med: "människoslakt har blivit vardag i Iraq". Det var en rubrik som lyckades med sitt budskap det, att väcka läsarens intresse. Men å andra sidan så tror jag inte att många köpte den tidningen eftersom den bara skulle frammana mera dåligt samvete. Så hur kan man då hedra de som en gång kämpade för att vi skulle ha det tryggt om man vägrar kännas vid det idag? För sanningen är ju den att "det är bättre att vara rik o frisk än sjuk o fattig" o varför äventyra något sådant?
Behövde verkligen en ledig dag, har i princip inte gjort ett skvatt. Niiice!!! fast det börjar gå på nerverna nu. Det har varit en dag som man inte kommer att komma ihåg. Vilket tydligen flera och flera dagar blir nu för tiden. Skall det verkligen vara så, är inte vårt minne obegränsat? Kommer de som har ett mera varierat liv ihåg mera av sina vidtaganden än de som lever mera monotont? Vi har ju samma kapacitet, så inte borde det väl spela någon roll vad man fyller det med?
Grattis alla ni som har namnsdag idag också... jätte grattis!
Varför har man namnsdagar? inte gör ju den någon nytta, den bidrar ju bara till dålig namnfantasi bland föräldrarna... Kommer från henne som drogs med namnkomplex under hela sin fjorttisperiod o kanske hon är lite bitter fortfarande över att aldrig ha namnsdag, men det är väl något man får leva med. Jag kan ju alltid hämnas på mina barn sedan... ha-ha!!!
Skola imorgon. Skulle inte ha något emot att skippa den, men nej, nej så får man inte tänka. Risken att frestelsen blir för stor är inte så långt borta. Särskilt inte eftersom finska står på schemat. Men det är ju snart helg o tårtfest o förhoppningsvis pepparkaksarkitektur... om sådana vidtaganden orkas utföras. Det får tiden utvisa... Klockan utvisar också läggdags. så det är väl bara för mig att säga: tack o gonatt...
sweet drams// Anu (som redan tjuvstartade med att slokna under slottsbalen)
Läste en tidningsrubrik då jag var o handla igår. Lydde något i stil med: "människoslakt har blivit vardag i Iraq". Det var en rubrik som lyckades med sitt budskap det, att väcka läsarens intresse. Men å andra sidan så tror jag inte att många köpte den tidningen eftersom den bara skulle frammana mera dåligt samvete. Så hur kan man då hedra de som en gång kämpade för att vi skulle ha det tryggt om man vägrar kännas vid det idag? För sanningen är ju den att "det är bättre att vara rik o frisk än sjuk o fattig" o varför äventyra något sådant?
Behövde verkligen en ledig dag, har i princip inte gjort ett skvatt. Niiice!!! fast det börjar gå på nerverna nu. Det har varit en dag som man inte kommer att komma ihåg. Vilket tydligen flera och flera dagar blir nu för tiden. Skall det verkligen vara så, är inte vårt minne obegränsat? Kommer de som har ett mera varierat liv ihåg mera av sina vidtaganden än de som lever mera monotont? Vi har ju samma kapacitet, så inte borde det väl spela någon roll vad man fyller det med?
Grattis alla ni som har namnsdag idag också... jätte grattis!
Varför har man namnsdagar? inte gör ju den någon nytta, den bidrar ju bara till dålig namnfantasi bland föräldrarna... Kommer från henne som drogs med namnkomplex under hela sin fjorttisperiod o kanske hon är lite bitter fortfarande över att aldrig ha namnsdag, men det är väl något man får leva med. Jag kan ju alltid hämnas på mina barn sedan... ha-ha!!!
Skola imorgon. Skulle inte ha något emot att skippa den, men nej, nej så får man inte tänka. Risken att frestelsen blir för stor är inte så långt borta. Särskilt inte eftersom finska står på schemat. Men det är ju snart helg o tårtfest o förhoppningsvis pepparkaksarkitektur... om sådana vidtaganden orkas utföras. Det får tiden utvisa... Klockan utvisar också läggdags. så det är väl bara för mig att säga: tack o gonatt...
sweet drams// Anu (som redan tjuvstartade med att slokna under slottsbalen)
Monday, December 04, 2006
3 faktum
1: Snart är det jul. Regnet smattrar på mitt tak. Givande, med tanke på jultemat. Tur att julen inte är väderbetonad (fast vänta lite nu, det är den ju nog. Det blir ingen jul om det inte är snö... Tyvärr kan ni nog inte bestämma sådant, Det är en sak som endast Gud kan rå på! Men min jul är inte väderberoende, o det verkar ju löna sig.
Ett annat faktum är att det är måndag idag, o måndagar är för det mesta icke givande. Så inte heller denna. Måste nog vänja mig av med det för annars kommer ju 1/7 av mitt liv att vara surmullet, o det vill man väl inte, borde bli som min pappa som alltid e glad. I alla fall påstår han att han är det. O inte kan väl någon säga motsatsen heller. Eller? kan jag säga: du är inte glad! om han påstår att han är det. Antagligen inte...
Mitt sista faktum är det, att mitt blodtryck inte är så förtjust i raska förändringar. Missade min skola idag på grund av att jag ovilligt lämnade i duschen i ½ timme... o sedan lade mig igen... Sånt borde inte få hända... Va pinsamt det skulle kunna bli; dödsorsak: dränkte sig själv i duschen :/ Det är klåperi på hög nivå det, med en hög insats också för den delen. Kanske det är på tiden att gå på en undersökning eller liknande o höra vad experterna säger... E nog lite skrämmande att inte ha kontroll...
Nåjoo det var det....
Ha en bra dag, vad än som är kvar av den!
Ett annat faktum är att det är måndag idag, o måndagar är för det mesta icke givande. Så inte heller denna. Måste nog vänja mig av med det för annars kommer ju 1/7 av mitt liv att vara surmullet, o det vill man väl inte, borde bli som min pappa som alltid e glad. I alla fall påstår han att han är det. O inte kan väl någon säga motsatsen heller. Eller? kan jag säga: du är inte glad! om han påstår att han är det. Antagligen inte...
Mitt sista faktum är det, att mitt blodtryck inte är så förtjust i raska förändringar. Missade min skola idag på grund av att jag ovilligt lämnade i duschen i ½ timme... o sedan lade mig igen... Sånt borde inte få hända... Va pinsamt det skulle kunna bli; dödsorsak: dränkte sig själv i duschen :/ Det är klåperi på hög nivå det, med en hög insats också för den delen. Kanske det är på tiden att gå på en undersökning eller liknande o höra vad experterna säger... E nog lite skrämmande att inte ha kontroll...
Nåjoo det var det....
Ha en bra dag, vad än som är kvar av den!
Tuesday, November 21, 2006
I think, I think, I tzink, I zink, I sink, I sink, deeper and deeper...
Stackars lilla lyckliga unge som har allt o ändå inte är nöjd. Vem kan hjälpa henne då?
Sett dokumentärfilm hela dagen. Om allt från mobbing till armbrytning. Här är tyvärr hur jag tänker (och skäms för det)... Anser ibland att vissa människor på något vis skulle ha ett högre/större/bättre mervärde än andra, inte nu ett stort mervärde men lite grann så där så man vet vem man hellre väljer ifall man själv vill få lite statuspoäng.
Men hur kan man gå så långt så att man slår och går till attack mot den personen som man kanske tror att är... inte lika viktig (skrev ordet sämre först istället för viktig. Men alla hör väl hur det låter... prova säga det högt. Förfärligt... och det värsta är att många tänker det) (alltså byt inte ut ordet viktig mot sämre, utan man måste omformulera hela meningen isåna fall så att det får en liknande innebörd)
Så vi har då kommit tillbaka till den tiden då människor lever ut sina känslor till 100%. Där inget är tabu och allt är tillåtet. Stå o sälja porr på gatan är helt ok, likaså att slå ner sin klasskompis i korridoren. Om det är så du känner, så inte skall väl någon lägga sig i det heller?
Paradoxalt... ingen skall lägga sig i vad man gör men ändå är motivet till det mesta man gör just att få uppmärksamhet.
I tell you.. it's wack!
Livet knallar vidare, Består av: skola-> teater-> sova... skola->teater->sova...
(-> = grubbel) grubbel är sådant som jag skall lägga av med, bara sluta helt enkelt... precis... sluta grubbla, bara existera och låta sig svepas iväg med den övriga mänskligheten rakt mot stupet... Bra idé, den bjuder vi högst på... första, andra, tredje... BANG! yes jag äger en enkel biljett till avgrunden!
Problemet. vissa människor kan existera på eget bevåg utan att kämpa för att vara självständiga. Andra tvingas alltid paddla mot strömmen för att hållas på rätt kurs.
På tal om kurs så har jag kurstent som jag borde läsa på. när skall jag hinna med något sådant? Kanske nu skulle vara en bra tidpunkt. Bra tänkt vännen!
Tack o förlåt!
Sett dokumentärfilm hela dagen. Om allt från mobbing till armbrytning. Här är tyvärr hur jag tänker (och skäms för det)... Anser ibland att vissa människor på något vis skulle ha ett högre/större/bättre mervärde än andra, inte nu ett stort mervärde men lite grann så där så man vet vem man hellre väljer ifall man själv vill få lite statuspoäng.
Men hur kan man gå så långt så att man slår och går till attack mot den personen som man kanske tror att är... inte lika viktig (skrev ordet sämre först istället för viktig. Men alla hör väl hur det låter... prova säga det högt. Förfärligt... och det värsta är att många tänker det) (alltså byt inte ut ordet viktig mot sämre, utan man måste omformulera hela meningen isåna fall så att det får en liknande innebörd)
Så vi har då kommit tillbaka till den tiden då människor lever ut sina känslor till 100%. Där inget är tabu och allt är tillåtet. Stå o sälja porr på gatan är helt ok, likaså att slå ner sin klasskompis i korridoren. Om det är så du känner, så inte skall väl någon lägga sig i det heller?
Paradoxalt... ingen skall lägga sig i vad man gör men ändå är motivet till det mesta man gör just att få uppmärksamhet.
I tell you.. it's wack!
Livet knallar vidare, Består av: skola-> teater-> sova... skola->teater->sova...
(-> = grubbel) grubbel är sådant som jag skall lägga av med, bara sluta helt enkelt... precis... sluta grubbla, bara existera och låta sig svepas iväg med den övriga mänskligheten rakt mot stupet... Bra idé, den bjuder vi högst på... första, andra, tredje... BANG! yes jag äger en enkel biljett till avgrunden!
Problemet. vissa människor kan existera på eget bevåg utan att kämpa för att vara självständiga. Andra tvingas alltid paddla mot strömmen för att hållas på rätt kurs.
På tal om kurs så har jag kurstent som jag borde läsa på. när skall jag hinna med något sådant? Kanske nu skulle vara en bra tidpunkt. Bra tänkt vännen!
Tack o förlåt!
Saturday, November 18, 2006
The Perfect Lemon
Saker som förlorar sin lycka med åldern är absolut att åka till butiken. Hur roligt var det inte att få fara med mamma och handla mat då man var liten? Man fick sitta i kärran och bestämma vilket bröd vi skulle handla... för att sedan börja tjuta över att man inte fick någon slickepinne då man gick förbi godisavdelningen.
Jag trodde att det var en svunnen tid, men jag upptäckte idag att det fortfarande kan uppstå överraskningsmoment i detta skeende... Kanske inte riktigt baserat på samma saker. Men ändå, något som får det att ljusna en aning.
Ljuspunkten idag var nog att jag hittade den perfekta citronen... Jag vet att det kan låta konstigt och till och med aningen löjligt, men faktum kvarstår... när man gräver där bland alla frukter och grönsaker vars kvalitet (precis som ens egen) vissnar så avsevärt under vinterhalvåret. Man håller uppgivet på att lägga tillbaka plastpåsen och strunta i frukterna... men plötsligt ser den där perfekta citronen, den med den ultimata citronformen och dess klargula färg som skiner stickande i ögonen. Då kan man väl inte annat än bli glad och lyckligt påmind om den gamla goda tiden. Då varje ABC bok man läste hade avbildat en citron under bokstaven S (S som i Ckoja bara :)
Det var på den tiden som varje råvara var perfekt och blev en del utav den näring som familjelyckan växte sig stark på.
Inte konstigt att man kanske inte ser så mycket fram emot att handla mera. Man kan ju inte finna någon framåtdrivande orsak... Hur roligt kan det vara då ens ända mål är att överlevande för stunden? Det mest negativa med att bo ensam är absolut att det aldrig finns några överraskningar i kylskåpet. Där finns bara den mat som man själv inskaffat. Den som man ibland undviker eftersom den påminner en om det liv man lever. Ett liv bestående utav enkla och snabba lösningar i små portioner.
This is playing in my head.
It combines old memory with present experience:
I'm sitting here in the boring room
It's just another rainy Sunday [read saturday] afternoon
I'm wasting my time
I got nothing to do
I'm hanging around
I'm waiting for you
But nothing ever happens and I wonder
I'm driving around in my car
I'm driving too fast
I'm driving too far
I'd like to change my point of view
I feel so lonely
I'm waiting for you
But nothing ever happens and I wonder
I wonder how
I wonder why
Yesterday you told me 'bout the blue blue sky
And all that I can see is just a yellow lemon-tree
I'm turning my head up and down
I'm turning turning turning turning turning around
And all that I can see is just another lemon-tree
I'm sitting here
I miss the power
I'd like to go out taking a shower
But there's a heavy cloud inside my head
I feel so tired
Put myself into bed
While nothing ever happens and I wonder
Isolation is not good for me
Isolation I don't want to sit on the lemon-tree
I'm steppin' around in the desert of joy
Baby anyhow I'll get another toy
And everything will happen and you wonder
I wonder how
I wonder why
Yesterday you told me 'bout the blue blue sky
And all that I can see is just a yellow lemon-tree
I'm turning my head up and down
I'm turning turning turning turning turning around
And all that I can see is just another lemon-tree
Jag trodde att det var en svunnen tid, men jag upptäckte idag att det fortfarande kan uppstå överraskningsmoment i detta skeende... Kanske inte riktigt baserat på samma saker. Men ändå, något som får det att ljusna en aning.
Ljuspunkten idag var nog att jag hittade den perfekta citronen... Jag vet att det kan låta konstigt och till och med aningen löjligt, men faktum kvarstår... när man gräver där bland alla frukter och grönsaker vars kvalitet (precis som ens egen) vissnar så avsevärt under vinterhalvåret. Man håller uppgivet på att lägga tillbaka plastpåsen och strunta i frukterna... men plötsligt ser den där perfekta citronen, den med den ultimata citronformen och dess klargula färg som skiner stickande i ögonen. Då kan man väl inte annat än bli glad och lyckligt påmind om den gamla goda tiden. Då varje ABC bok man läste hade avbildat en citron under bokstaven S (S som i Ckoja bara :)
Det var på den tiden som varje råvara var perfekt och blev en del utav den näring som familjelyckan växte sig stark på.
Inte konstigt att man kanske inte ser så mycket fram emot att handla mera. Man kan ju inte finna någon framåtdrivande orsak... Hur roligt kan det vara då ens ända mål är att överlevande för stunden? Det mest negativa med att bo ensam är absolut att det aldrig finns några överraskningar i kylskåpet. Där finns bara den mat som man själv inskaffat. Den som man ibland undviker eftersom den påminner en om det liv man lever. Ett liv bestående utav enkla och snabba lösningar i små portioner.
This is playing in my head.
It combines old memory with present experience:
I'm sitting here in the boring room
It's just another rainy Sunday [read saturday] afternoon
I'm wasting my time
I got nothing to do
I'm hanging around
I'm waiting for you
But nothing ever happens and I wonder
I'm driving around in my car
I'm driving too fast
I'm driving too far
I'd like to change my point of view
I feel so lonely
I'm waiting for you
But nothing ever happens and I wonder
I wonder how
I wonder why
Yesterday you told me 'bout the blue blue sky
And all that I can see is just a yellow lemon-tree
I'm turning my head up and down
I'm turning turning turning turning turning around
And all that I can see is just another lemon-tree
I'm sitting here
I miss the power
I'd like to go out taking a shower
But there's a heavy cloud inside my head
I feel so tired
Put myself into bed
While nothing ever happens and I wonder
Isolation is not good for me
Isolation I don't want to sit on the lemon-tree
I'm steppin' around in the desert of joy
Baby anyhow I'll get another toy
And everything will happen and you wonder
I wonder how
I wonder why
Yesterday you told me 'bout the blue blue sky
And all that I can see is just a yellow lemon-tree
I'm turning my head up and down
I'm turning turning turning turning turning around
And all that I can see is just another lemon-tree
Wednesday, November 01, 2006
Fight or flight!
Sitter här o kväver mina flyktimpulser... Hoppas att det hjälper att skriva dem av sig o på så vis få utlopp för denna drivande kraft som rycker i instinkterna.
Det är ett medvetet beslut att inte följa denna känsla. jag har bestämt att jag inte vill leva jagandes efter lätta lösningar.
Människor förväntar sig att jag ska vara lycklig och det vore ju dumt att göra dem besvikna! Men det här har nog inget med andra människor att göra, det här är ett beslut som jag tog för fyra år sedan och som jag vill hålla fast vid. (och visst jag är lycklig, det betvivlar jag inte en sekund och det bör inte ni heller göra, men alla som har sett filmen chocolat, vet vad jag pratar om)
Problemet har dock visat sig vara att skilja på flykt och bara längtan. Med flykt så menar jag att jag flyr bort från något i en naiv tanke om att det blir bättre och även kanske lättare på ett annat ställe, ett ställe där jag nog förväntar mig svåra motgångar men som jag ev. då skulle kunna takla ur ett annat perspektiv.
Längtan är inte bort från något utan till något, något som min tillvaro här inte kan ge mig eller uppfylla. Så kallade drömmar :D
Är rädd för att min rastlöshet kommer att äta upp mig. Men för tillfället så biter även jag mig fast eftersom det antagligen på långsikt lönar sig.
Det är ett medvetet beslut att inte följa denna känsla. jag har bestämt att jag inte vill leva jagandes efter lätta lösningar.
Människor förväntar sig att jag ska vara lycklig och det vore ju dumt att göra dem besvikna! Men det här har nog inget med andra människor att göra, det här är ett beslut som jag tog för fyra år sedan och som jag vill hålla fast vid. (och visst jag är lycklig, det betvivlar jag inte en sekund och det bör inte ni heller göra, men alla som har sett filmen chocolat, vet vad jag pratar om)
Problemet har dock visat sig vara att skilja på flykt och bara längtan. Med flykt så menar jag att jag flyr bort från något i en naiv tanke om att det blir bättre och även kanske lättare på ett annat ställe, ett ställe där jag nog förväntar mig svåra motgångar men som jag ev. då skulle kunna takla ur ett annat perspektiv.
Längtan är inte bort från något utan till något, något som min tillvaro här inte kan ge mig eller uppfylla. Så kallade drömmar :D
Är rädd för att min rastlöshet kommer att äta upp mig. Men för tillfället så biter även jag mig fast eftersom det antagligen på långsikt lönar sig.
Subscribe to:
Posts (Atom)