Convertere fobos

D e kväll nu, gott är det... Måste sova, imoron blir det ännu en fin dag. A-ah! Livet är vackert och fridfyllt.

Märkte till min förvåning att Helsingfors börjar kännas som hem på riktigt, på ett sådant vis att jag inte egentligen behöver bort. D e skönt.

Ändå blir det pampas imoron, bara för att åka till Sverige på Fredag. Det nalkas pappa-dotter semester upp till Norrland... Läckert! Jag o Mimmi ska vifta i takt med våra svansstumpar :D

But for now, måste sova, fortfarande... Känns bra att få krypa ner i nymöblerat rum. Har varierat alldeles för lite på senaste tid. Det är som att jag varken har tänkt på det eller funnit någon charm i det... d e oroväckande, som att ha klinisk psykologi o känna igen sig i alla neurossymtomer... Det är hysterier o tvångstankar o överlevnadsångest o separationsångest o överjagsångest o allt vad det nu heter :D

Eller vid närmare eftertanke så är jag nog bara som jag ska vara, mänsklig!. Det är egentligen inte skrämmande. Jag bara joxar med er... Jag har faktiskt kommit så pass långt så att jag kan ta ansvar för mina känslor, och det är en bra början. Mmm. fight instead of take a flight. Det hjälper en hel del, inse att det är ens iki oma. Betyder också att ingen annan kan lösa dem åt en ifall de är motstridiga. Inget att hänga upp sig på... Eg. är det ju det naturligaste i världen. Det är bara att bli en sanningens skapelse även i mindre smikrande tillstånd.

O det är bra, mycket fint faktiskt. Tycker mig att denna ontologiska trygghet borde höja mitt värde till 245 kameler minst :D

Understöd, anyone?

HA-HA!
Ha en fin dag!

(Jepp! Jag e trött så bry er inte om meningsbyggnaden. Förstå vad jag menar eller gå o lägg er...)