Att vara eller inte vara.
Att fara eller inte fara.
Det sammanfattar nog situationen ganska bra.
Men va dum jag är... Man ska ju inte sammanfatta i början heller *torrflin*
Se inte Rosa panternfilmen... Den är slö så att den skulle passa som underhållning på sjöjungfrur kräftkalas...
Nåja hade då en liten kris of mine... Eller för att vara ärlig så var den nog rätt paha o den resluterade i att... Ja int resultera den väl i så mycket förutom väntan o att jag for hem från skolan... Jag är, som tidigare konstaterat, inte så bra på väntningar eller att uppfylla förväntningar heller för den delen... Men redan bara försöket är väl värt nånting? O vi försöker, yes we do! Ibland fungerar det o ibland inte. Men om man tar viljan till försök som en kärleksförklaring... då är det inte så illa...
Bor i ett fint litet rum med gröna gardiner, tre blomster som fortfarande lever. Vissa behagar ännu till att blomma. Jag tror bestämt att det ska ge upphov till tillfredsställelse. Så nu tycker jag att vi tar en kort sekund och lutar oss bakåt i stolen o känner oss nöjda över att en av våra medmänniksor har lyckat göra en blomma lycklig... Är inte det fantastiskt?
Nåjo sekund slut. Vidare då... Jo jag kan berätta att jag har ett aldeles magnifikt skrivbord, så stilit så man kan nog inte beskrva det i ord... Det är grönt! Fast man ser inte så myckat av det för det har en benägenhet att dra till sig prylar av alla de slag. Vilket bara understryker hur lockande o fint det är.
Funderar nån varför jag berättar om mitt rum? Jo då kan jag säga att det är en nödvändighet att veta mina settings för att kunna tolka mina uttalanden... Behöver kanske inte säga att man använder grönt på sinnessjukhus för att lugna patienterna...
Well, well, funderar ifall det blir hem i helgen eller inte det är svårt beslut... Men kanske man borde slipp på lite loma från den här anstalten. Qui vivra verra!
Ha en bra dag!
No comments:
Post a Comment