Vaknade med en känsla som saknade glädje, inspiration, lycka och värme. Det kunde liknas med vad som finns under min säng….tomhet. Nästan alla mina vänner är på pieksämäki och har världens holabaloo, mamma o pappa är i sverige o firar. Och jag är ensam hemma en fredag.+ helg och kommer antagligen att gå o sova tidigt denna dag eftersom jag inte har något annat val.
Tyckter att vi kan skylla detta deppande på vår sociala kultur eller vårt tidsmässiga civilisationsarv som föreskriver att helg ska fördrivas med muntration och vällust. Ingen press där, men har du inte roligt på en fredagkväll så är det något som är fel, och med största sannolikhet så är det något som är fel på dig!
Nåjaa! Trots denna avsakanad och insiktsfulla börda så lyckades jag ta mig igenom en arbetsdag. Om än med knot, bön och viljestyrka. Puuhh!
Men så händer det, ni vet det som oftast händer när man ber. Man får svar. Denna gång i form av post. För i postlådan hittades ett konstigt stort paket, med mitt namn på och på baksidan kunde man läsa avsändare: Mar G. Tarrada Barcelona, Spanien.
Hon hade skickat min födelsedagspresent (?!?) Till alla som lyfter på ögonbrynet i förvåning, så jo, jag fyller år i mars men de har en annan tidsuppdattning i sydeuropa :D där kör man tydligen med rätt tid istället för korrekt tid. Och det här brevet kom sannerligen i rätt tid. Fast det kunde ju inte hon veta att det skulle göra. Men nån visste…
De Canadensiska liven har också bidragit... Så nu sitter jag här och myser, lyssnar på Canadas nationalsång som spelar från ett melodycard. Tittar på stora A3formats bildkollage som de har sammanställt. Försöker klura ut specialgjorda meningar utav kylskåpspoesi (“we will change the universe after this coffee”). Läser kort,brev och hälsningar i alla de former och stilar från vänner utav likasinnat slag... och gråter en lyckoskvätt... De lärde mig mycket om livet.
Bara 2 veckor kvar tills jag åker till Barcelona, kan vi speeda lite?
Maggies says: Hey Ann, shut up!" :D
No comments:
Post a Comment